Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XLI. Korruptionen och böndernas ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den, som i städerna icke hade sinne för »tjins» små önskningar i detta
avseende och trots tydliga vinkar icke låtsade förstå, utsatte sig för
högst allvarsamma följder, som till och med kunde resultera i en
förvisning till Sibirien, på administrativ väg, och just därför att detta
ämbetsmännens övermod icke stävjades ovanifrån med tillräckligt
kraftig hand, har det icke litet bidragit till den i den ryska stadsbefolkningens
bredare lager rådande förbittringen mot det härskande systemet.
*
Ännu sämre stod det till på landsbygden. Mot den »lilla hungern»
har bonden kunnat och har skyddat sig genom att bege sig på
tiggar-stråten efter »bitar». Men stanovoi, ispravnik och tjinovik voro de tre
landsplågor, som bonden fruktade värre än pesten. Byäldsten,
bypoli-sen och skatteindrivaren kommo ofta, innan prygelstraffet upphävdes,
alltid tillsammans, men aldrig utan sitt tjänstetecken, i form av en bunt
behörigen uppmjukade björkspön. »Till och med björnarna ha
medlidande», säger Nevirovits-Dansjenko, »men aldrig en tjinovnik. Han skall
behandla dig ackurat, som man gör med en hare, och fem gånger efter
varandra draga av dig skinnet.» Dessa skurkar indrevo ofta skatterna
två gånger, en gång för tsaren, andra gången för egen räkning. Bakom
indrivarna stod bvockraren, som fiskade i grumligt vatten och levde och
frodades på sina medmänniskors elände. Befordran och utmärkelse
vinkade uppbördsmannen, om han punktligt indrev skatterna. Hur han
därvid går till väga, är hans sak, och han har också vederbörligen
pro-berat alla medel. I bvar, som icke kunnat betala, har han auktionerat
bort hus plogar och harvar! Såsom Nedelja meddelar, såldes 1891 i
guvernementet Cherson böndernas hela lösegendom för att indriva
skatten, varvid företrädesvis åkerredskapen och kreaturen gingo under
klubban; i en by bortslogos byns 300 höns till en godsägare för den löjligt
usla summan av 5 öre stycket. Resultatet av detta sätt för skattens
indrivande var ett och annat tusental flera tiggare — och nästa år
hade mjölken utsinat.
En ändå grymmare indrivare var på sin tid, »miren».
Envar visste i miren, att han häftade i skuld för de andras skatter, som
dessa icke betalade. Staten respekterade åtminstone i princip de
»nödvändigaste föremålen», vilka icke fingo utpantas, men detta gjorde
icke miren, som fastmer slog bort den sista sängen och till’och med
det sista en familj på tio personer ännu ägde för 27 kronor i svenskt
mynt samt därpå kastade de arma på landsvägen. Ingen tänkte på,
att dessa 10 människor, som ännu voro i besittning av något och åt-
475
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:10 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-2/0483.html
