Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLI. Korruptionen och böndernas ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minstone hade tak över huvudet, voro både villiga och dugliga till
arbete, men pa landsvägen blevo ytterligare io hatfyllda till allt färdiga
»hämnare av sitt elände». De klokare skattetjinovikerna besinnade
detta och piskade i stället fram skatterna med björkspön: en sådan
uppbördsman inberättade till regeringen, att han i kretsen Novgorod
dömt 1,500 bönder till prygel och nu låtit piska 550; vad de övriga
angick, bad han ministern om nådigt uppskov, och denna barbariska
metod gillades av regeringen trots emancipationslagen av 1861.
På detta sätt ha bönderna skinnats på allt och roffats av staten, av
miren, den ockrande kulaken och den ockrande jordägaren, och
följderna ha icke underlåtit att visa sig.
Redan 1882 hade sålunda storkreaturens antal minskats med 27,6
procent, och 25 procent av bondehushållen hade icke mera några hästar;
i det rika distriktet Asmo hade en tredjedel av bönderna förpantat sin
jord åt kulakerna, och år 1885 innehade i provinsen Poltava kulakerna,
som utgjorde 5^2 procent av befolkningen, omkring 33^3 av jorden, till
på köpet av den berömda svarta jorden! Den 4 mars 1886 sade
presidenten för godsägarekongressen i ett anförande: »Enligt Moskvas och
andra semstvos» statistiska undersökningär finna vi, att en femtedel av
hela rikets befolkning, d. v. s. en tredjedel — numera är det drygt två
femtedelar — av det egentliga Rysslands lantbefolkning, sålunda mer
än 20 millioner själar hemfallet till landsortsproletariatet. Härtill
komma ytterligare de bönder, som icke mera ha kreatur till jordens
brukande och det icke obetydliga antal.— 6, 8, 12 procent — familjer, som
icke ens ha en egen stuga. Redan 1882 uppgingo skatterestantierna
i provinsen Moskva till 41 procent. Numera kunna vi beräkna ett
jordbruksproletariat av 60 millioner själar. Jag vågar icke avgöra, sade
talaren, »om de nuvarande proletärernas liv är att föredraga för de
livegnas ! Rentabla gårdar äro endast de, vilkas ägare begagna sig av
kabalaarbete, d. v. s. ett slags kontraktsenligt hoveriarbete, av mirätare,
och ockrande storgodsägare samt måhända av bönder med talrik
familj.»
De blodsugare, som frätt på den ryska bondens välstånd voro, såsom
redan ovan antytts, kulaken eller mirätaren, den judiska ockraren och
den ockrande godsägaren, som under vintern gav den hungrande
bonden kredit och genom kontrakt förpliktade honom till s. k. kabala, d. v. s.
att under nästa skörd betala den summa, bonden blivit skyldig genom
en daglön, som understiger gängse pris med 50 procent. Arbetaren, som
under vinterns nöd förbinder sig till hoveritjänst, erhåller för en
des-jatin (= 1,09 hektar) y/> rubel, medan den fria arbetaren förtjänar
476
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
