Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLII. Det ryska bondekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stemannen Schaumann, ett skott, som hämnades det exempellösa
våldsregementet, som utövades av Plehves skugga Bobrikov. En månad
efteråt den 18 juli föll i Jellisavetpol viceguvernören Andrejev offer för
ett nihilistiskt attentat. Dessa tätt på varandra följande attentat
upprörde tsaren till den grad, att han började darra för sitt liv och endast
med möda kunde lugnas. Hans bleka ansikte, vari hans oro tydligt
avspeglade sig, vittnade vid Plehves begravning, i vilken hela den
kejserliga familjen deltog, tillfyllest om tsarens tryckta stämning, där han
med dröjande steg gick vid sin stolta moders sida, iklädd en
infanteriöverstes enkla uniform, endast prydd med Andreaskorset.
l>et intryck, Plehves död gjorde, var sådant, att till och med
storfurstarna och deras moskovitiska anhang, i synnerhet som underrättelserna
från krigsskådeplatsen i östra Asien blevo alltmera nedslående, lämnade
tsaren åt sig själv, då han åter visade sig benägen till
skeneftergifternas politik, till vars genomförande han utsåg furst Svjatopolk-Mirskij,
som ansågs för moderat. Storfursten-tronföljaren Alexejs födelse den
12 augusti 1904 gav tsaren och furst Svjatopolk-Mirskij en
välkommen anledning att bevisa de »trogna undersåtarna» gosudarens hjärtliga
och faderliga omsorger om sina undersåtar genom en rad
betydelsefulla nådeakter. En amnesti beviljades, kroppsstraffet upphävdes och
ganska stora skatterestantier efterskänktes, vilka i första rummet
kommo de missnöjda bönderna till godo. Pressen erhöll åter större
rörelsefrihet. Den hemliga polisens makt inskränktes, domstolarnas, semstvos
och adelsföreningarnas kränkta rättigheter återställdes och deras
avsatt, förvisade och expatrierade medlemmar återkallades, fängelserna
öppnades, och i Polen, Lifland och Finland väcktes nya förhoppningar.
Fursten, som dessutom mycket väl insåg, att grundligare förändringar
måste företagas, om en revolution skulle undvikas, meddelade
änkekejsarinnan sina åsikter, och hon, som aldrig gillat den polska och
finska politiken, gillade också furstens plan att av semstvos,
adelsför-eningar, magistrater och gillen bilda ett slags modärn »semskij-sobor»
såsom riksförsamling med rådgivande, delvis också beslutande rättighet.
Så snart tsaren övertygats om, att hans självherravälde icke antastades
— hans enda sorg — befallde han, att frågan skulle hänskjutas till ett
större ministerråd, vari även föregående ministrar fingo yttra sig. Greve
Witte, som ansetts »liberal», upprepade de betänkligheter, han redan
förut 1898 uttalat mot ett allmänt införande av semstvos, vilka ännu
saknades i flera guvernement, och Pobjedonostsev förklarade högtidligt
att »den ortodoxa religionen enligt bibeln endast känner absolutismen,
och att en konstitutionell regering av vilket slag som helst stred emot
492
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
