Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLIII. Marsrevolutionen och den blodiga söndagen 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 städer, och till dem sloto sig anställda i alla möjliga branscher och
till och med statens tjänstemän: apotekare, kontorsbiträden,
banktjänstemän, skrivare, maskinister och järnvägskonduktörer, i ett fall till och
med polis. Kännbarast träffades regeringen emellertid av
järnvägstjänstemännens stora strejk. Denna visade sig nämligen vara det
mäktigaste vapnet mot den absolutistiska regeringen. De stora
järnvägslinjerna, som sträckte sig över
flera tusen verst, inställde med ett
slag all trafik. Varutransport
befordrande av passagerare,
arbeten vid stationer och
verkstäder, telegraftjänst och
postbefordran upphörde. Stat och
industri förlorade millioner.
Regeringen kunde icke längre
framskaffa militär till lugnets
återställande, och vad hon mest
fruktade var att den. ryska
statskrediten skulle rubbas i
utlandet i ännu högre grad än
detta skett genom motgångarna
i kriget mot Japan. Med
maskingevär kan visserligen lugnet
på gatorna återställas, men
icke ett förlorat förtroende.
De revolutionära
straffdomarna läto icke heller vänta på
sig. Deras första offer blev
också storfursten Sergjej
Alex-androvitj, tsarens tyranniska
och inflytelserika farbroder och storfurstepartiets dittills varande
chef. Man hade bestämt honom och icke hans broder Vladimir till
försoningsoffer för händelserna den 22 januari, därför att man
tillskrev honom den största skulden och de av honom orsakade
massakrerna i Moskva ännu voro i friskt minne. En bomb, som den 4/17 februari
1905 kastades under hans vagn, krossade vagnen och slet både
storfursten och hans hästar i stycken. Denna första dödsorder följdes av en
hel rad attentat med mer eller mindre framgång. I Baku mördades den
beryktade guvernören furst Nekadsjidze, som genom sitt skändliga
förhållande framkallat blodbaden på armenierna, i Moskva nedsköts stads-
499
Ilja Repin: Leo Tolstoj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
