Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLV. Reaktion och terrorism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanning, 0111 icke klara och obestridliga bevis lämnats. På en fånge
i fängelset i Nervi Margkilar hade man hällt fotogen över ryggen
och därpå antänt fotogenen, på en annan hade man infört
finskuren tagel och svinborst i de inre organen, i Kasan hade
fängelsedirektören och överinspektören lovat de manliga fångarna belöningar, om de
våldförde sig på de »politiska» infångade kvinnorna. I Riga
misshandlades i mars 1907 en
rannsak-nings fånge vid namn Karl
Legsdin av chefen för den
hemliga polisen, så att han varken
kunde sitta eller ligga; naglarna
på hans tår rycktes ut, hans
huvud pressades ihop till dess det
brakade i benen, och ända till
sin avrättning hemsöktes han
av invärtes blödningar. En
bland de värsta
bödelsknektarna var ch f för polisens
rann-sakningsavdelning i Charkov,
Tjernjavskij, som infört det
renaste tortyrsystemet. En
undersökning visade, att han icke
blott ohyggligt piskat sina
offer, ryckt ut naglarna på
händer och fötter, brutit ut deras
tänder och ryckt av dem hår
och skägg, utan även använt
eld. Detta hade han gjort
såsom polisofficer, varför han
avlägsnats, men i stället
befordrats till chef för rannsakmngsvdelningen. Det var för
övrigt vanligt, att när förbrytelsen mot fångarna var alltför grov,
avlägsnades visserligen den skyldige och tillrättavisades, men belönades
och benådades, om någon gång en domstol fann nödigt att statuera ett
exempel. De flesta av de sålunda dömda polis- och
fängelsetjänstemännen tillhörde de »sant ryska männens förbund», som trots alla sina
skändligheter stod högt i tsarens gunst. Fasorna i det ryska fängelset
hörde helt enkelt till den gamla regeringens system, och
människovännernas protester mot dessa ohyggligheter förklingade ohörda.
Oskyldiga personer, vilka domstolarna redan för länge sedan frikänt, kvar-
225
Nikolaus II i den europeiska skämtpressen:
Efter den första dumasessionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
