Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLVI. Spioneriväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spioneri väsendet
Hand i hand med det skräckvälde, stoly-
pin utövade under den tid han hade det ryska riksrodret i
sina händer, går också det kejserliga ryska spionväsendet,
som utgjorde ett väsentligt medel för Stolvpin att
bekämpa sammansvärjningar och revolution, men därjämte framkallade
det allas misstroende mot alla, vilket som en tung dimma vilade över
Ryssland, utgjorde en fara för en och var och slutligen även verkade
hämmande på alla kulturella framsteg. Spion- och angivningsväsendet
är visserligen lika gammalt som polisens och politikens historia, men
har dock med sällsynta undantag för republiken Venedigs
statsinkvisition och den kyrkliga inkvisitionen sällan blomstrat så yppigt som i
Ryssland, där man icke ens dragit i betänkande att tillämpa det på dess
allra smutsigaste sätt, nämligen med s. k. agents provocateurs, d. v. s.
spioner, som locka sina offer till regeringsfientliga handlingar eller
utsagor och därpå angiva dem samt organisera sammansvärjningar till
och med i regeringens intresse.
Kännare av det ryska spionväsendet hänföra dess mest blomstrande
tid till Alexander iii :s regering. Den s. k. ochranans av inga tyglar
hämmade verksamhet såsom frivillig hemlig polis inrättades 1886 för de
penningar, som gåvos av furst Paul Demidov af San Donato. Storfurst
Vladimir och hovministern Voronzov-Dasjkov utverkade därefter
Alexander iii :s bekräftelse åt ochranan, som gjorde allt för att upptäcka
nya konspirationer och arrangerade attentat, för vilkas upptäckande
dess medlemmar inkasserade utfäst hög belöning. Den önskan,
kejsarens broder Vladimir och chefen för inrikes ministerns politiska
polisavdelning general Fjerov framställt om inrättande av en polisministär
och ochranans upphöjande till ett statens organ biföll Alexander iii
emellertid icke.
521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
