Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLVI. Spioneriväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nikolaus II och hans gemål utanför Vinterpalatset.
och i synnerhet i »Slovo», icke blivit bekanta i hela sin utsträckning,
om icke i december 1908 det ryska revolutionära partiets
centralkommitté fällt dödsdomen över en av polisens farligaste agenter, och den
ryska revolutionären och flyktingen Burzev i sitt pennkrig mot den
beryktade ryska hemliga polisagenten Azev ryckt masken från dennas
ansikte. Burzev föranledde härigenom, att statsrådet och direktören för
polisdepartementet överste Lopuchin häktades den 2 februari 1909 och
dömdes till fem års tukthusstraff samt förvisning, men benådades till
blott förvisning till Sibirien. Visserligen var man i Ryssland van att
tilltro tsjin allt, även det skurkaktigaste, men denna gång erbjöd tsjin
likväl ett fall, vartill man ännu aldrig sett maken.
I striden mellan den röda och den vita skräcken sökte båda parterna
genom sina spioner avlura varandra deras hemligheter. Den
revolutionära kamporganisationen hade spioner ända upp i tsarens och hans
förnämsta rådgivares omgivning. Den kände också noga till
statspolisens minor och anlade i enlighet därmed sina kontraminor. Sålunda
lyckades en av dess anhängare den nämnde Burzev förvärva överste
Lo-puchins förtroende och genom viktiga meddelanden lösa hans tunga.
I ett obevakat ögonblick av pratsamhet uppgav han för Burzev namnet
på sin »bästa man» ingenjören Jevno Azev, just den person, 0111 vilken
Burzev hos statspolisens, chef ville söka erhålla underrättelser. Men
j-o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
