Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLVII. Riksdumans öde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
införa en demokratisk republik. I detta syfte hade föreningen trätt i
förbindelse med det ryska socialistiska arbetarpartiets centralkommitté
och underordnat sin egen organisation under dem, men själva ledde de
på olika orter i riket inrättade hemliga utskott, som skulle förbereda
ett uppror. Föreningen samarbetade också med den hemliga centralen,
som planerade ett militäruppror, vartill representanter för Petersburgs
garnison utlovade dennas hjälp. Föreningen sände medlemmar till
arbetarförsamlingarna för att hålla brandtal och förfogade över
falska pass, med vilkas tillhjälp förföljda undandrogos myndigheterna.
Undersökningen gällde 55 dumamedlemmar, av vilka 16 skulle häktas
på allmänna åklagaremaktens begäran. Ett förslag i detta syfte
väcktes också av regeringen hos duman, och vid ett hemligt sammanträde
fordrade Stolypin under häftiga utfall mot yttersta vänstern, att de
sexton socialdemokratiska deputeradena genast skulle häktas, ävensom
dumans medgivande, att de övriga skyldiga skulle dragas inför rätta.
Härpå förordnade tsaren den alltigenom revolutionära dumans
upplösning, och Stolypin utarbetade genast en ukas härom, vilken
bestämde den nya valterminen till den 14 september. I det manifest, som med
anledning härav utfärdades 16 sept., heter det bland annat, att »duman,
som är kallad att arbeta för den ryska staten, måste vara rysk», och
tillkännagavs, att senaten fått i uppdrag att utarbeta en ny vallag.
Förordningen om den nya valrätten stod i uppenbar strid mot
oktobermanifestets tydliga och klara ordalydelse, enligt vilken valrätten
aldrig skulle ändras utan dumans bifall, och visade mer än tydligt, att
valrätten denna gång var avsedd endast för de välbärgade klasserna:
storindustriella, husägare, storgodsägare, storbönder och storhandlande,
vilka på allt sätt gynnades på bekostnad av intelligensen, arbetarna och
småbönderna, som visat sig vara politiskt otillförlitliga. Dessutom
be-fullmäktigades generalguvernörerna genom hemliga instruktioner att
»indela valområdena och valkretsarna efter godtycke och insikt och på
sådant sätt ansluta dem till andra, att pluraliteten alltid tryggades åt de
regeringstrogna elementen.»
För större säkerhets skull arbetade dessutom regeringen med
avrättningar, häktningar, förvisningar och de under tiden mellan valen
i stället för fältkrigsdomstolarna nyskapade militärkretsdomstolarna.
Hårresande domar fälldes, och minderåriga utdelare av »den andra
riktningens» flygblad straffades med flerårigt straffarbete med därpå
följande förvisning till Sibirien! Pressen, som meddelade oppositionella
valupprop, tystades, över ett tusental redaktörer dömdes till böter,
532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
