Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L. Revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förräderiet, då detta står högre i pris än troheten. Goda äro bedrägeri,
stöld, rov, mord, så snart de leda till rikedom och njutning.» Receptet
gäller visserligen icke uteslutande Ryssland, det tillämpas fastmer mer
eller mindre överallt i världen, men mera allmänt och oförbehållsamt
än vad sam skett i Ryssland, allt ifrån Peter den stores dagar och
dessförinnan, har det icke följts sedan det sjunkande romerska rikets dagar.
Kriget vägrade sin tjänst såsom den säkerhetsventil, man påräknade,
och slutligen kom den direkta utmaningen av den liberala avfällingen
Protopopovs utnämning till inrikesminister och den frivola greve
Bobrinskijs till jordbruksminister, vilken sökte främja de stora jordägarnas
intresse i reaktionär anda på de demagogiska småbrukarnas bekostnad.
Det av hunger pinade folket, de av den gamla regimen undertryckta,
över den rådande korruptionen upprörde och mot den liberala
renegaten Protopopovs system förbittrade arbetarebataljonerna improviserade
de första marsdagarnas revolution med fältropet: »Fred och frihet»
och gjorde ett hastigt slut på den av dumahjältarna planlagda
konstitutionella monarkien. Republiken blev tills vidare deras verk, varemot
»den tigande ryska jorden», böndernas stora massa, icke satte sin ändå
till slut bestämmande viljas prägel på händelserna och på den
provisoriska marsregeringen, men även den visste, att till förverkligande av
deras gamla revolutionsprogram »jord och frihet»! fred utåt, fred
utan annekteringar och skadestånd ovillkorligen fordras. Varje
regering, som på grund av personliga överenskommelser med
ententemakterna och av egen övertygelse motsatte sig denna massornas fordran,
måste vika för det ryska folkets elementära fredsbehov. Med sitt
imperialistiska program: »Krig till slutlig seger» framkallade också
dumans provisoriska regering de händelser, som under de första
majdagarna, således ännu innan krigsministern Gutsjkov, överbefälhavarna
Brussilov och Gurko ävensom befälhavaren för Petersburgs garnison
Kornikov trädde tillbaka och före Miljukovs fall, avtvang furst Lvov
de profetiska orden: »Nu först börjar den riktiga revolutionen!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
