Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LI. Tsaren abdikerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedermera med genomskinligt lack för att skyddas. Detta första exemplar
stannade i general Russkis händer; ett annat, likaledes av tsaren
egenhändigt underskrivet och av baron Fredericks kontrasignerat exemplar
överlämnades åt de båda kommissarierna. Gutsjkov ansåg detta
nödvändigt, enär avsägelseurkunden icke utan fara kunde föras till
Petersburg. Klockan fattades 12 minuter i tolv på natten, då samtalet var
slut. Sjulgin var så uppskakad, att han icke riktigt mindes vad som
tilldrog sig i de sista ögonblicken i tsarens salongsvagn. Han trodde
emellertid, att avskedet skedde i vänskapliga former och att tsar Nikolaj
II skakade handen med de närvarande.
Den 16 mars for tsarens hovtåg till högkvarteret i Mohilev, där
Nikolaj måhända kände sig säkrare, eller kanske också önskade taga avsked
från sin svit, vilken stannat därstädes. Liksom förr tog han in i
guvernementspalatset, men gick icke ut på sin vanliga promenad. Nästa
dag anlände hans moder, änkekejsarinnan till Mohilev, men lämnade icke
sin salongsvagn, i vilken Nikolaj II hade ett flera timmars långt samtal
med sin moder. Samma dag upphörde tsarens förbindelse med
arméledningen och generalstaben, och general Alexejev förklarade, att
närvaron av baron Fredericks och den förre palatskommendanten Vojikov
vore farlig på grund av soldaternas och officerarnas hotande hållning,
varför dessa båda herrar avreste och häktades på vägen. Tsaren
mottog denna underrättelse med lugn, och först den 26 mars visade han sig
något upprörd. Så länge han stannade i Mohilev, telefonerade han
dagligen till Tsarskoje-Selo, dit han själv kort därefter fördes.
Samtidigt som det manifest kungjordes, vari tsar Nikolaj II avsade
sig tronen till förmån för sin broder Michail Alexandrovitj,
offentliggjordes även en proklammation, i vilken denne förklarade, »att han
besjälad av samma tanke, som uppfyller hela folket, att fosterlandets väl
går framför allt annat, fattat det fasta beslutet att övertaga den högsta
makten endast under det villkoret, att det är folkets vilja, i det att folket
genom en folkomröstning uttryckligen låter veta, att dess reprsentanter i
en konstituerande församling måste fastställa regeringsformen och den
ryska statens nya författning. I det jag anropar den Högstes
välsignelse, hemställer jag för den skull till alla ryska medborgare att
underordna sig den regering, som bildats på dumans initiativ och är utrustad
med all makt och myndighet till dess att den genom allmän direkt, lika
och hemlig omröstning valda konstituerande församlingen, givit uttryck
åt folkviljan genom sitt beslut angående regeringsformen.»
I ett manifest till de ryska valmännen av den 19 mars redogjorde den
provisoriska regeringen för de tio år, som förflutit sedan den 17 oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
