Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den första lärkan — av Alfaro - Sagan om fiskaren och hans hustru — folksaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viddeviddevitt! — Vad kräk och kryp-fän,
viddeviddevitt! — som kravla fram!
Viddeviddevitt! — Vad glans kring jorden!
viddeviddevitt! — Vad ljus och fröjd!
viddeviddevitt! — All världen jublar
viddeviddevitt! — av hjärte-fröjd!»
Sagan om fiskaren och hans hustru.
1.
Det var en gång en fiskare, som jämte sin
hustru bodde i en jord-kula vid sjön. Fiskaren
gick var dag ut att meta. En gång satt han
vid havet och stirrade ned i den blanka sjön
samt såg uppmärksamt på reven. Då sjönk
denna djupt, och när han drog upp henne, hade
han en stor flundra på kroken. Flundran sade
till honom: »Skona mitt liv! Jag är ingen flundra
utan en förtrollad prins. Släpp mig i vattnet
igen, och låt mig simma.»
c5 t O ®
»A», sade fiskaren, »du behöver inte spilla
så många ord. En flundra, som kan tala, hade
jag nog släppt ändå.» Och så kastade han henne
åter i vattnet; och flundran dök till bottnen,
lämnande en lång blod-strimma efter sig.
Fiskaren däremot gick hem till sin hustru
i jordkulan och berättade, att han hade fångat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
