Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
var det ej angivet även om det var tänkt, men hade det
nog så varit, i fall det varit avsikten. Först kommer så
lithograferna, men av dem endast de i Norrköping och
Göteborg. Så kommer turen till pappersarbetarna, och
gäller det hela deras styrka. Hittills har man hållit sig till
bokindustrin överhuvud. Men så hotas jämväl textilarbetarna
att kastas ut, om ej bokbindarna ge med sig. Och då
till sist åsyftas en ytterligare utvidgning av lockouten så
ställes för ytterligare flera yrkesgrupper, som stå lika långt
från bokindustrin som textilarbetarna, i utsikt att indragas
i konflikten. Situationen är här fullt klar. Den
industriella linjen är överträdd med textilarbetarnas indragning.
Oeh med kännedom om deras organisation parad med den
kända hänsynsfullhet inom nuvarande ledning av
landsorganisationen, framstår lätt att här var det arbetsgivarnas
ekonomiska intressen, som bestämde stridens omfång och
ej industriella produktionsförhållande. Och helt naturligt
kan det ej vara annat. Statistiken visar också detta i
avseende på användandet av de båda gruppernas, arbetarnas
och arbetsgivarnas, stridsmedel, strejk och lockaut. Dessa
stå i motsatsförhållanden icke blott däri att det ena,
strejken användes av arbetarna, och lockouten av arbetsgivarna,
utan också däri, att strejken alltid är effektivare, den
omfattar icke blott flera arbetare än lockouten utan också flera
arbetsgivare.1) Och härav synes också framgå, att ehuru
strejken tillfälligt sett ej är så att säga direkt vinstgivande
för arbetaren, så är det dock icke skäl att nedlägga detta
vapen, ty att svälta lite mer eller mindre för arbetaren i en
kamp är för dem av mindre betydelse. Däremot tyckes
lockouten ej vara mindre att tjäna på för arbetsgivarna.
Hur annars förklara ovannämnd förhållande.®)
Med detta exempel torde den ekonomiska synpunktens
första hands avgörande på arbetsgivarnas stridsföring vara
bevisad. Vad mera om detta intresse, som numera är fallet,
förenas med uppgiften att krossa fackföreningsrörelsen och
återföra förhållandena till numera en industriell feodalism.
*) Se K. Kommerskollegii Arbetsstatistik E :2 1908
(Arbetsinställelser i Sverige under 1908) sid. 25.
2) Jmfr. med föregående not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
