Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmänna förutsättningar för Svenska arbetsgivareföreningen - Arbetares och företagares begynnande sammanslutningar - Fackföreningsrörelsens samlande i Landsorganisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relsen, skall här lämnas därhän, det måste blott fasthållas, att dennas
organisation konsekvent skapats för bägge de uppgifter, den politiska och den
fackliga, vilka — visserligen utan åtskillnad men kanske ej därför utan
sammanblandning eller förvandling — förenats i dess väsende.
Därför har också den svenska rörelsen mycket snart strävat mot stora
organisatoriska mål. Det var icke nog med de särskilda fackföreningarnas
sammanförande dels i yrkesförbund, fackförbunden, och dels ortligt till de lokala
politiska organen, arbetarkommunerna, utan man måste eftersträva en
centralisering över hela riket under någon sorts gemensam ledning. Planer i denna väg
redan på 1880-talet, varvid just den nämnda fackföreningarnas centralkommitté
skulle vara samlande, visade sig för tidigt ute, säkerligen ej minst därför att allt
livligare politiskt intresse då absorberades av tullstriden. Med stridsåren på
1890-talet mognade tanken, och på fackförbundens kongress i Stockholm d.
5—7 augusti 1898 fattades beslutet att konstituera Landsorganisationen i
Sverige. För närmare kännedom om dess förhistoria, arbetsformer m. m.
hänvisas till Sigfr. Hanssons minnesskrift. Några siffror beträffande anslutningen
förtjäna meddelas ur detta arbete:
Är Antal förbund Antal föreningar Summa medlemmar
189977 (starten)........16 664 37 500 (avrundat)
1900, årsslutet.........21 787 43500 »
19°2> » .........24 797 39 500 »
1904, » .........30 1 172 81 700 »
1906, » .........30 1726 144400 »
1908, » .........28 2 172 162 400 »
1909, » .........27 1 829 108 000 »
1910, » .........27 1 576 85 200 »
Dessa uppgifter göra tydligt, att det icke från början rådde någon egentlig
entusiasm för organisationen. Under den första femårsperioden var
medlemsantalet relativt obetydligt och visade ingen tendens att starkare tillväxa.
Först mellan årssluten 1902 och 1904 inträdde den avgörande vändningen och
följde en stegring, som oavbrutet fortgick ända till in på det kritiska
strids-och storstrejkåret 1909 för att då avlösas av tillbakagång.
Landsorganisationen var såsom sammanslutning betraktad ganska ofullgången.
Tyngdpunkten låg hos fackförbunden, av vilka flera nått en högst betydande
styrka; dessa voro följaktligen mycket måna om sin makt och sitt oberoende
samt visade föga lust att underordna sig Landsorganisationens beslutande
instanser, representantskapet och kongressen, ännu mindre dess verkställande
utskott, landssekretariatet. Formellt blev därför sekretariatet mera en
samlings-central för bidrag till arbetsstrider samt även en medelpunkt vid överläggnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
