Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svenska arbetsgivareföreningens konstituerande - S. A. F:s tillkomst - Mötet den 17 september 1902 och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egentligen grundläggande sammanträdet hölls i Stockholm några månader
tidigare. Detta möte försiggick i all stillhet och hade konfidentiell inbjudan
därtill utgått till vissa ledande industrimän å olika håll i landet. Stadgarna, som
för mötet framlades, blevo i viktiga delar omredigerade, ej minst på yrkande
från industrimän söderifrån, och det beslöts att till ett senare möte uppskjuta
föreningens konstituerande och att under tiden söka vinna ytterligare
anslutning. Det konstituerande mötet i september är alltså snarast att anse såsom ett
möte för sanktionerande av i huvudsak redan fattade beslut.»
Tydligt är, att de år, som förflutit, sedan de första sammanslutningsplanerna
diskuterades men praktiskt taget strandade, givit viktiga erfarenheter, vilka nu
kommo till godo. Först och främst hade behovet av företagarnes organiserande
med varje år blivit allt skarpare understruket, och det sista skarpa markerandet
därvidlag gavs av den politiska storstrejken. Det hade också ådagalagts genom
försöken i Skåne, att en sådan organisation for att vara av någon betydelse
icke kunde begränsas till blott en förhandlande och utredande utan även måste
bli en väpnande och stridande. Slutligen torde det varit klart, även om detta
icke ännu av alla obetingat vidgicks, att sammanslutningens stridsåtgärder ej
kunde riktas mot arbetarorganisationen i och för sig men desto bestämdare mot
dennas praktiska politik och taktik. Sålunda, vad man eftersträvade borde bli
en så mycket som möjligt allmän och fulltalig sammansättning av Sveriges
större arbetsgivare, mäktig att med effektiva vapen möta arbetarnes välordnade
fylkingar. Därvid hade man naturligtvis klart för sig det oundgängliga
behovet av en fast byrå som verksamhetens ledande medelpunkt efter mönstret
från Hälsingborgsföreningen. Men ej mindre klart var, att ledningen måste
utrustas med avsevärda befogenheter och maktresurser, ty ej ens den mest
uppdrivna förhandlingsteknik räckte långt, därest icke den stöddes av betydande
kraftmedel. I så måtto hade man till godo den danska organisationens redan
beprövade tillämpning av lockoutvapnet. Därutöver kunde det med hänsyn till
de svenska säregna förhållandena vara skäl att till förnyad omprövning
upptaga den tanke, som R. F. Berg så energiskt fast med så liten framgång lancerat,
nämligen planen på strejkförsäkring.
Det bevarade protokollet från Svenska Arbetsgifvareföreningens
konstituerande sammanträde utmärkes av en nästan lakonisk korthet, vilken förråder —
även om man icke på sätt redan angivits visste därom från annat håll — att
före mötet gått ingående förhandlingar, som så fullständigt ordnat allt, att det
nu egentligen blott återstod att åt det hela förläna den slutliga yttre formen.
Sammanträdet hölls å Grand Hotell i Stockholm. Närvarande voro enligt
protokollet »ett 40-tal delägare i föreningen»; den som bilaga vidfogade
anteckningslistan upptager blott 32 namn, till vilka ytterligare får fogas dagens ordförande,
sålunda högst 33, varför siffran 40 väl bör utfyllas med frånvarande, vilka
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
