Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Verksamhetsskedet 1902—maj 1907 - Den praktiska verksamheten - Den förstärkta styrelsen; decemberkompromissen 1906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingen, »att den förstärkta styrelsen ej kunde framlägga några nya
moment, som rubbade den ståndpunkt, arbetsgivarsidan förut intagit, togs under
diskussion frågan till vem Sv. Arbetsgifvareföreningen skulle rikta sitt tänkta
ultimatum. Då det ansågs förmånligare att hava med en part på arbetarsidan
att göra än med de av varandra oberoende fackförbunden av olika slag, som
voro indragna i konflikterna, uppstod frågan, huruvida det kunde anses
tillbörligt att till Landssekretariatet rikta ett ultimatum, innan man visste med
säkerhet, huru detta ställde sig till konflikterna. På förslag av ordföranden, hr
Östberg, beslöts då att genom förmedling av Landssekretariatet söka få till stånd
en gemensam underhandling emellan delegerade för Svenska
Arbetsgifvareföreningen och ombud för de i konflikterna indragna fackförbunden för vinnande
av uppgörelse.» Sålunda, förstärkta styrelsen var resolverad att fullfölja den
väg, som tidigare satts i fråga, men om vilken någon tvekan då rått, att genom
ultimatum och eventuellt följande lockout framtvinga uppgörelser. Men det
syntes praktiskt lämpligare att rikta detta ultimatum till en enda part,
landssekretariatet, än till ett flertal fackförbund; detta åter gav närmast uppslag
till förhandlingar med nämnda institution. Till sina delegerade för sådana
förhandlingar utsåg förstärkta styrelsen V. Tham, A. H. Göransson, A. Bergengren,
G. F. Östberg och G. Falkenström, med rätt för dessa att vid behov
komplettera sig själva; i stället för V. Tham insattes senare B. Martin. Åt Östberg
uppdrogs att förberedelsevis med Landsorganisationens ordförande H. Lindqvist
göra upp om sammanträde. Dessa preliminära överläggningar mellan Östberg
och Lindqvist gåvo vid handen, att landssekretariatet var villigt förhandla å
arbetarnes vägnar, men att man från den sidan önskade ledningen lagd i
händerna på en opartisk ordförande; för denna uppgift enades man att utse greve
Hugo Hamilton, vilken föregående år med så mycken talang och framgång lett
förhandlingarna i verkstadskonflikten.
De förhandlingar, som så kommo till stånd — med d:r E. G. Huss vid
protokollet — blevo märkliga nog redan därigenom, att de voro de första av detta
slag, vari S. A. F. deltog. Efter ett förberedande möte mellan parterna d. 11
december, ägde sammanträdena rum å Hotell Kronprinsen d. 14, 15, 17, 18, 19
och 20 december. Från arbetarsidan mötte utom H. Lindqvist E. Söderberg,
Ch. Lindley, G. Björklund och A. Thorberg. Vid behandlingen av
specialkonflikterna för olika verk voro bägge sidorna företrädda genom särskilda
ombud, vilka hade att lämna närmare upplysningar. För detaljerna hänvisas till
de tryckta protokollen. Av dessa framgår, att överläggningarna emellanåt voro
spännande nog, särskilt vållade frågan om S. A. F:s § 23 tillskärpta
meningsbyten. Redan vid behandlingen av den första detaljkonflikten, vid
Hälsingborgs kopparverk, visade sig, att § 23 var det kanske farligaste stridsämnet, och
den befanns senare ligga på botten av också andra konflikter. Vid sitt andra
8—2727/0
8l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
