Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Storstrejkåret 1909 - Allmänna anmärkningar om läget - Inre förhållanden hos S. A. F. vintern 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lågkonjunkturen, fastän man knappast ännu hade fullt klart för sig, vilket
mäktigt stöd denna gav åt en återhållande lönepolitik.
Vad så angår den allmänna stämningen bland arbetarne, är det att märka,
att man där genom mångårigt ordande om storstrejken såsom det
oundgängliga och osvikliga maktmedlet hypnotiserat massorna till en ren kolartro på
denna universalmedicin. Speciellt de yngre grupperna inom rörelsens på de
sista åren starkt utsvällande leder voro mycket stridshågade. Detta gäller
däremot knappast om de ledande kretsarna, men där hade hos många fostrats
en nästan fatalistisk åskådning om storstrejkens oundviklighet, och för övrigt
var man nog mycket känslig för den radikala oppositionens flitigt
återkommande förebråelser, att striderna ej längre fördes med samma eftertryck och
framgång som tidigare.1
Det får sålunda sägas, att förhållandena på detta område de sista åren
tillspetsat sig därhän, att det krävdes på alla håll synnerlig takt och skicklighet,
säkerligen också en god del av det oberäkneliga, som kallas tur, för att år 1909
skulle förflyta utan svårare skakningar. På arbetarsidan hade man likväl ringa
lust att beakta sådana tidstecken, som den allmänna konjunkturförsämringen,
där bedrevs lönestegringsagitationen ungefär som vanligt med små separata
rörelser här och där.
Den aspekt arbetsmarknaden under år 1909 kom att uppvisa, motsvarade
följaktligen till en början ganska nära den från de närmast föregående åren kända.
Det var en rad guerillakrig, störande och irriterande. Det är svårt att säga
om bakom dessa låg någon fullt medveten taktik, men det verkar, som om de
agerande i arbetarleden sagt sig, att dessa lokala fejder voro för obetydliga att
vålla större sammanstötningar och därför utan egentlig risk kunde föras,
varemot de alltid kunde stimulera kamraternas stridshåg. Otvivelaktigt var man
ej heller inom arbetsgivarorganisationerna alltför hågad att göra stor affär av
dylika konflikter: gång efter annan under åren förut klingade det genom
överläggningarna hos S. A. F. toner av tvivel, huruvida den serie av smärre strider,
varöver med fog klagades, ändå berättigade åtgärden att tillgripa
masslockoutens tunga vapen. Men dylika tvivel övervunnos desto lättare, ju mera
små-fejderna förbittrades samt successivt sammanflöto till relativt omfattande
konflikter.
Inre förhållanden hos S. A. F. vintern igog.
Att skildra ursprung, sammanhang och förlopp av den strid, som i dess
helhet benämnes storstrejken 1909, kan icke här komma i fråga. En objektiv
och sakrik framställning av huvudmomenten finnes i publikationen Redogörelse
1 Om arbetareledningens svårigheter må observeras de träffande anmärkningarna hos Sigfr. Hansson, anf.
arb-, s. 121.
IO7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
