Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Vid tjugufemårsgränsen - Nuvarande regler om ersättning vid arbetsinställelser - De nordiska arbetsgivarnes samverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delning vid ett verk ersättning ej för längre tid än 12 månader under en tid
av 5 år.
För närvarande utgår skadeersättning som regel med 1 kr. per dag och
arbetare för de första tre konfliktsmånaderna, därefter med 2 kr. per dag.
Under årens lopp har emellertid ersättningen varit föremål för variationer.
Sålunda utgick densamma under åren 1902—17 i genomsnitt med 1 kr., 1918—V?
1922 med i genomsnitt 2 kr. och från och med den 1h 1922 och tills vidare
i genomsnitt med 1 kr.
I trängande fall kunna fullmäktige bevilja extra ersättning utöver den
ordinarie ersättningen. Även styrelsen äger inom ramen av anvisat anslag tilldela
extra ersättning i särskilda fall.
Vid allmänna arbetsinställelser kan stämman bestämma, att ersättning skall
utgå med nedsatt belopp eller helt indragas, och även eljest äger stämman, om
föreningens ställning gör det nödvändigt, besluta, att ersättning skall för viss
tid eller tills vidare utgå med nedsatt belopp.
De nordiska arbetsgivarnes samverkan.
Rustningar och motrustningar betinga varandra. Arbetarnes
internationalism, i den mån den förverkligats, har framkallat motsvarande strävanden hos
arbetsgivarne. Emellertid kunna dylika förbindelser knappast få varaktig
betydelse annat än mellan länder, där man verkar under huvudsakligen likartade
villkor. Därför har såväl för arbetsgivarne som för arbetarne det egentligen
varit de interskandinaviska eller samnordiska förbindelserna, som tett sig
verkligt värdefulla. Under någon särskilt tillspetsad situation har det visserligen
kunnat hända, att även annan internationalism fått tillfällig betoning —
exempel därpå erbjuder Landsorganisationens vädjan till den tyska
fackföreningsrörelsen under storstrejken 1909 — men detta har ovillkorligen varit snabbt
övergående. Den allra sista tidens mellanfolkliga sammanslutningsförsök inom
socialpolitiken, vartill strax blir tillfälle att något återkomma, ha åtminstone
hittills icke jävat satsen, att lika barn leka bäst.
De nordiska arbetsgivarnes samverkan faller visserligen icke egentligen inom
området för en historik över Svenska Arbetsgifvareföreningens första
tjugufem-årsperiod. För utvecklingen av föreningens organisation och för utformningen
av dess praktiska strävanden har nämligen denna samverkan varit av en
övervägande indirekt betydelse. Men liksom redan vid föreningens skapande lärdomar
togos från grannlandet Danmark, så har man förvisso också i fortsättningen haft
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
