Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Vid tjugufemårsgränsen - Brysselbyrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jßrysselbyrån.
Till Versaillesfredens indirekta följder hör också ett avsevärt stärkande av den
samnordiska förbindelsen mellan arbetsgivarne. I fredsfördragets art. 33 mom.
a samt art. 387—427 ägnades stor uppmärksamhet åt socialpolitiska
förhållanden och föreskrevs för sådana ändamål särskilt (art. 388) inkallandet av en
generalförsamling eller konferens av medlemmarne i Nationernas förbund samt
upprättandet av en permanent internationell ar betsbyrå (Bureau International
du Travail, International Labour Office). Tillskapandet av denna nya
organisation befanns så brådskande, att redan i oktober 1919 den första
internationella arbetskonferensen inkallades till Washington. Svenska delegerade vid
denna konferens voro för arbetsgivare och arbetare Hj. v. Sydow och H.
Lindqvist; med den förre följde som sakkunnig rådgivare J. S. Edström.
Washingtonkonferensen och dess efterföljares arbeten falla utanför ramen av
denna historik. Men det är att anteckna, att de i Washington samlade
arbetsgivarrepresentanterna ansågo tiden inne att genom något slags allmän
organisation söka bevaka sina gemensamma intressen. Så åvägabragtes, väsentligen
genom svenskt inflytande, beslutet om en internationell arbetsgivareförening med
säte i Bryssel. Uppgiften för denna förening blev oundgängligen mycket
allmänt fixerad, sålunda att i mån av behov tillhandagå de särskilda staternas
sammanslutningar med praktiska upplysningar, att söka tillvarataga
arbetsgivar-intressena i förhållande till den internationella arbetsbyrån och blivande
internationella arbetskonferenser, och att speciellt verka för enhetligt uppträdande
vid dylika sammankomster. — Vid Svenska Arbetsgifvareföreningens styrelses
sammanträde den 10 januari 1920 lämnade Hjalmar von Sydow i samband
med utförlig redogörelse för Washingtonkonferensens förlopp också meddelande
om denna planerade sammanslutning av arbetsgivarne. Sedan de första
grundlinjerna genast på ort och ställe uppdragits, hade man för den nämnda
organisationen tillsatt en 4-mannakommitté, däri också beretts plats åt en svensk,
J. S. Edström. Närmast gällde nu för styrelsen att avgöra, om Svenska
Arbetsgivareföreningen ville för Sveriges del medverka samt ansvara för sin till
högst 2,000 frcs beräknade part av de gemensamma kostnaderna. Härtill gav
styrelsen sin fulla anslutning. Senare (styrelsesammanträdet den 22 oktober s. å.)
ökades detta bidrag till högst 6,000 kr. årligen.
Betydelsen av denna sammanslutning kunde näppeligen förväntas stor, så
grundväsentligt skilda som företagarnes organisationer äro i olika delar av
världen. Dessutom, krigsstämningen härskade ännu så gott som obruten, när
Washingtonkonferensen hölls; därför var det att befara, att nationella och
171"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
