Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Vid tjugufemårsgränsen - Brysselbyrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
politiska motsättningar länge nog skulle göra sig gällande inom den nygrundade
internationella arbetsgivareföreningen och försvaga de i och för sig ej särdeles
stora förutsättningarna för dennas framgångsrika fungerande. Inför de
vitt-utseende sociala reformuppslag, som voro att vänta från den internationella
arbetsbyrån under dess energiske chef, M. Albert Thomas, krävdes emellertid,
att det skapades en verklig företagarnes central, varifrån deras rent ekonomiska
synpunkter kunde med eftertryck förfäktas, eller där åtminstone alla för
sådant förfäktande nödvändiga upplysningar snabbt och pålitligt samlades. Om
icke redan nu en fullständigt internationell sådan central var tänkbar, hade
åtminstone arbetsgivareföreningarna inom de fyra nordiska länderna med deras
hävdvunna, praktiskt beprövade samverkan stor anledning att skapa sin
speciella organisation, vilken alltid borde bli till gagn för deras intressen samt
eventuellt indirekt kunde sträcka sina verkningar även längre.
Från dessa synpunkter togo de nordiska arbetsgivareföreningarna upp
problemet till behandling redan under år 1920, och följande år (1921) var man
färdig att besluta och grunda De Nordiska Arbetsgivareföreningarnas Byrå i
Bryssel (Le Bureau des Confédérations Patronales des quatre Pays du Nord à
Bruxelles). Det grundläggande förslaget utarbetades av de fyra nordiska
föreningarnas förtroendemän, Hjalmar von Sydow, H. Langkjær, L. Rasmusen och
Axel Palmgren, samt framlades av dem i en Stockholm den 3 februari 1921
daterad skrivelse, vilken åtföljdes av förslag till överenskommelse mellan
föreningarna, till instruktioner för byråns chef och till utgiftsstat för byrån.
Överenskommelsen, som den S februari gillades av Svenska
Arbetsgifvareföreningen (styrelseprotokoll s. d. § 3) samt jämväl oförändrad antogs av de
danska, norska och finska föreningarna, innehöll,
att dessa fyra föreningar »för tillvaratagandet av sina samfällda intressen på
det internationella socialpolitiska området» upprätta ett gemensamt
generalsekretariat, bestående av en generalsekreterare och nödig kontorspersonal;
att kostnaderna härför bestridas av de fyra länderna efter följande grunder:
Sverige 8/a«, Danmark 7Ut, Norge ®/24 och Finland 4/24;
att arbetsgivareföreningarnas permanenta utskott övar tillsyn över
generalsekretariatet, bestämmer dess säte, tillsätter generalsekreterare och utfärdar
instruktioner för honom; samt
att denna överenskommelse gäller intill ett år, sedan den från någon av
föreningarna blivit uppsagd; sådan uppsägelse finge dock icke ske tidigare än till
den 1 januari 1925.
På grundval av denna överenskommelse företog det permanenta utskottet vid
sammanträde i Kristiania den 5—6 mars 1921 närmare granskning av den
föreslagna instruktionen för generalsekreteraren. Därvid förekommo endast smärre
formella ändringar, vadan Stockholmsförslaget i allt huvudsakligt blev antaget.
172"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
