Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och exkurser - Intryck från de nordiska arbetsgivaremötena. Av Axel Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsmaterial uttömt. Många andra frågor än de här berörda ha behandlats, och
behandlingen har i många fall givit riktlinjer för arbetsgivarnas politik och påverkat
utvecklingen. Ifråga om strejkersättning (strejkförsäkring), var utgångsläget för de
nordiska länderna mycket olika. Svenska Arbetsgifvareföreningen var 1907 den
enda av de nordiska organisationerna som hade en fast och obligatorisk
strejkförsäkring, vilande på grunder som sedan endast i smärre detaljer modifierats. Frågan
har vid ett par olika tillfällen grundligt diskuterats, och intresset därför var i alla
länderna stort. Någon enhetlighet har icke genom denna samfällda behandling
blivit vunnen. Det har tydligt visat sig, att en genomgripande och systematisk
anordning för strejkunderstöd vinnes lättast i den första tiden av en organisations
tillvaro, och att svårigheterna växa med organisationen. Emellertid har det nordiska
samarbetet icke stannat vid avvikelserna utan enligt beslut av mötet i Oslo 1925
inlett en undersökning om de i de fyra länderna gällande reglerna för understöd vid
arbetsinställelser. Sedan en vid mötet tillsatt kommitté verkställt denna utredning,
skall permanenta utskottet träffa anstalter för sakens vidare behandling.
Betydelsen av, att arbetsgivareföreningens ekonomiska basis är tillräckligt
grundfästad för att motstå arbetarnas angrepp, vilka i stigande grad underlättats av
inter-skandinavisk och internationell samverkan mellan fackföreningarna, har nogsamt
beaktats. Under hela den tid, som de nordiska mötena hållits, har
uppmärksamheten stadigt varit riktad på denna breda angreppsfront. Omfattande motåtgärder
ha föreslagits och delvis realiserats, även genom en fristående samverkan mellan
yrkesgrupper i de nordiska länderna. Sista ordet är tydligen icke sagt om denna
maktpåliggande uppgift.
Under de senaste mötena har man även skärskådat de internationella
angelägenheter, som sammanhänga med den nya internationella arbetsorganisationen. I detta
speciella syfte ha de fyra nordiska ländernas arbetsgivareorganisationer grundat sin
gemensamma byrå i Bryssel. De äro i övrigt medlemmar av den nya internationella
arbetsgivareorganisation, som tillkommit för att giva arbetsgivaregruppens
framträdande vid de internationella konferenserna en övervägd och systematisk
målmedvetenhet och styrka.
Slutligen må nämnas, att efterkrigstidens socialpolitiska novitet »industriell eller
ekonomisk demokrati», inklusive frågan om vinstandelssystem, varit föremål för
behandling. Även nya taktiska angreppsmetoder på arbetaresidan, såsom register och
hemliga blockader, ha vederbörligen uppmärksammats, liksom den syndikalistiska
organisationen och stridstaktiken behandlats i ett uttömmande föredrag (av direktör
Ivar O. Larson).
205"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
