Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagan om Hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
warit en den hederligaste Fole i häradet: En ewig otack
skullen j få, sade Gubben til den sloken, som hade ridit
honom så illa: det är omenskligt, at så plåga kreatur:
eller hwarföre ha’n j flängt förbi rätta ombytet? Hwad
han j i sinne? – – Den andra rodnade i synen och swälgde:
det är mit ök, sade han, jag rår ju göra med mitt hors
hwad jag vill? Jag köptet på en kyrke-marknad öfwer
tiugo mil härifrån – – – hå, hå, sade Gubben, ästu af
det slags folket? Nu wet jag hwad du är: det war
aldrig dit ök: jag känner hagen, der Hästen är wan at gå
i walle och jag såg honom der i går: så, så, junker, wi
sku talas wid. Den andra hoppade i det samma up i
sadlen och wille sin kos; men Gubben fick honom i
benet och slängde honom öfwer på andra sidan, at han föll
i backen som en miölsäck. Dock, han kom straxt up igen
och in öfwer en giärdzgård: der förbannade han Gubben
med många blodiga eder och språng til skogs; men
Gubben tog Hästen och låfwade et löfte, at en sådan
kampe aldrig sku bli skiutzmärr så mycket han rådde.
När den ärlige Gubben kom hem, kunde ingen i
hela bygden så wäl laga om Grollen som han: han
wiste så wäl skaffa honom krafter igen, at han nu intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
