Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tösen från Stormyrtorpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helga var i sådan brinnande iver, att hon knappt kunde
stå stilla, men hon måste ändå bekväma sig att berätta för
Hildur hur hon visste, att det inte var Gudmund, som var
dråparen.
— Sa du inte detta till Gudmund genast?
— Nej, jag säger det nu till Hildur. Det är ingen annan,
som vet det.
— Och varför kommer du till mig med detta?
— För att det ska bli bra er emellan. Han får nog snart
reda på att han ingenting ont har gjort, men jag vill, att
Hildur ska komma till honom liksom av sig själv och göra
det gott.
— Ska jag inte säga, att jag vet, att han är oskyldig?
— Hildur ska komma alldeles av sig själv, aldrig låtsa
om, att jag har talat med Hildur. Annars förlåter han aldrig
det, som Hildur sa till honom i dag på morgonen.
Hildur hörde tyst på. Det var något i detta, som hon
åldrig hade mött förut i livet, och hon strävade att reda ut
det för sig.
— Vet du, att det var jag, som ville, att du skulle flytta
från Närlunda?
— Nog vet jag, att det inte var husbondfolket på
Närlunda, som ville ha mig bort.
— Jag kan inte förstå, att du kommer hit till mig i dag
och vill hjälpa mig.
— Bara Hildur följer med nu, så att allt kan bli bra!
Men Hildur såg på Helga, alltjämt sänkt i samma
begrundan.
— Kanske det är så, att Gudmund tycker om dig?
framkastade hon.
Men nu brast Helgas tålamod.
— Vad skulle jag vara för honom att få? sade hon
häftigt. Hildur vet ju, att jag ingenting annat är än en
fattig torpartös, och det är ändå inte det värsta med mig.
De två unga flickorna smög sig obemärkta från gården
och satt snart i kärran. Helga körde, och hon sparade inte
hästen, utan det gick i rask fart. De var båda tysta. Hildur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
