Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varför påven blev så gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Plötsligt öppnades dörren, och en ung doktor kom in i
sjuksalen. Han svängde en tidning i handen, och han ropade
med hög röst:
— Påven är bättre. Han kommer att leva. Det har skett
ett omslag i natt.
Sjuksköterskorna tystade på honom, för att han inte skulle
störa den döende, men signora Concenza hade redan hört
honom.
Hon hade också märkt en sprittning av glädje, en glimt
av lycka, som inte kunde döljas, genomfara dem, som stod
omkring hennes bädd.
Då försvann oron från hennes ansikte. Hon smålog
belåtet. Hon gav tecken till att man skulle sätta henne upp
i bädden.
Där satt hon och såg sig omkring med något fjärrsynt
i blicken. Det var, som om hon blickade ut över Rom, där
nu människorna strömmade fram och tillbaka på gatorna
och hälsade varandra med den glada nyheten.
Hon lyfte sitt huvud så högt hon kunde.
— Det är jag, sade hon. Jag är mycket lycklig. Gud har
låtit mig dö, för att påven ska få leva. Det gör mig ingenting
att dö, när jag har gjort alla människor lyckliga.
Hon lade sig åter ner, och några ögonblick därefter var
hon död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
