Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddslingen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKYDDSLINGEN
63
rättigadt begär efter sprit och slösaktig eklärering.
Han bröt sin tankspridt vanda kurs och styrde
rätt upp mot hotellet. — Klubbherrania voro
mangrant samlade, man drack whisky före
supén, och lät Max Tyrssons alltid färdiga
tjufpojkslynne hjälpa upp aptiten. Vid Bodells
ankomst tystnade skratten, och kamrern, som
förvånad märkt det, vred sitt skinande hufvud
mot dörren. Han spärrade ytterligare upp sina
kulrunda gråblå ögon och bredde ut armarna
mot den nykomne.
— Nej, Bodell, Bodell — så kommer du
ändtligen tillbaka till jordelifvet!
Det fnissades och hviskades rundt alla bord.
Frits försökte le, men det blef icke mer än en
glimt af hvita tänder i det svarta skägget. Han
högg en fåtölj och lyfte den på rak arm till sig.
— Har han varit i himlen då? — hördes
en spefull röst.
— Antagligen! — svarade kamrern och räckte
Bodell handen öfver bordet med en hjärtlighet,
som verkade öfverdrifven.
— Hvarför ser man dig aldrig? frågades
från flera håll.
— Ja, kan du inte titta upp till oss någon
gång — återtog Max Tyrsson, nu med allvarligt
vänlig min, som otroligt missklädde hans bulliga,
fräckt muntra vällustingsdrag: — Om du visste,
hvad morsgumman är betagen i dig! Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
