Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddslingen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 SKYDDSLINOEN
ovetandes. Nåväl — hälsa nu du din rara
notarie, att han är välkommen hos oss, när han
kommer.
— Jag tackar af hjärtat å hans vägnar. Och
hälsa du din goda Hilma, att hon är
välkommen hos mig, när hon vill — och får lof!
— Tack, tack, du! Jojomen, visst ska’ hon
få lof. Inte är jag den, som hindrar. — Herre
min gud, visst har den förtjusande notarien större
rätt till henne, än jag, gamla stolla.
Fru Frise bröt upp under nya tacksägelser,
och konsulinnan kysste henne på båda kinderna,
alltjämt bekajad af sitt gutturala, mångtydiga
skratt: — Och hälsa dina sockerpullor, från
gamla tant Annie, att deras mamma har ett
hjärta af gull, håhå, af renaste, ädlaste gull! —
skrockade konsulinnan till afsked.
Fru Elsa gick hem med hjärtat fullt af det
bitterljufva medvetandet, att hon försakat sig
själf för att jämna den dyrkade skyddslingens
väg — till en annan. Det var väl mera, än att,
som fru Tyrsson, försaka — en sällskapsdam.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
