Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddslingen - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
SKYDDSLINOEN
— Men notarien skall inte låta hindra sig
alls! — tillade hon halft spetsigt, halft
nedlåtande.
— Var lugn, mor lilla — skrattade Elsa kort
— det har han inte ämnat heller! — — Och
Frits fick en ovanligt nådig nick från änkefrun,
när han försvann ur hallen. Ett ilande litet
ögonkast från Elsa hade han också ofrivilligt
uppsnappat — och trodde sig ha läst ett
erkännande för god takt däri.
— Så, han har en fästmö, den unga herrn
— utlät sig gamla frun, efter en stund: — jag
har inte märkt guldringen ?
— Nej, den kommer visst senare — sade
Sam likgiltigt.
— Den kommer visst inte så snart —
genmälte hans fru i samma ton, kanske dock med
en biton af ogillande.
— Jaså, minsann, är det slut redan ? —
undrade häradshöfdingen: — jaja, så godt var
nog det!
— Hm! — kom det sakta från unga frun: —
säger du det? Hon är en förtjusande flicka,
och jag för min del förstår inte alls, hvad
notarien kan ha haft för skäl att —
— Hm. Låt oss då inte heller tala, om
hvad vi inte förstår — afbröt hennes man.
— Det har du så rätt uti, min gosse! —
nickade modern.
— Ja! — sade fru Elsa, men det lät som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
