Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När katten är borta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyponröda mun. Hon tänkte på kvällsvandrande
stadsbors nyfikna ögonkast, farliga för hennes
fästmövärdighet.
— O, nej, sade Dorotea — nu midt i
sommaren! Nej då —
— Då skulle det riktigt — inföll brodern
beskäftigt.
— Bli prat af, tillfogade Herbert
spefågelsglad — käringprat, så det smattrade i knutarna!
Hihi!
— Usch, ja då! Du kan tro! fortsatte
syskonen i mun på hvarandra, medan de kappades
om att töja ner gardinerna så långt som möjligt.
— Och ljusen stå, så. att inga skuggor kan
bli på rutorna. Och far gick till stugan
klockan 9, så nu blir han där säkert öfver
natten. — I går natt låg han hemma, så att —.
Gubben Rappel ägde utanför staden en
fiskestuga tätt nere vid hafsbukten, i klippuddens lä.
Under bästa fisketiden höll han sig därute hela
dygn ibland, när vädret var löftesrikt — dock
riktigt försvuret säker kunde man aldrig vara,
att han icke mot all förmodan kom klifvande
hem till gården vid storgatan igen, för att se,
om allting stod rätt till därinne.
— Ja, sätt er nu bara, och krusa inte!
manade Dorotea.
— Stolar och soffor finns — resten kan ni
väl själf.
— Hvem har korkskruf — alla tre — jaha,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
