Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
SLAFVEN
Fru Snakvig hade varsnat det betänkliga
minspelet i öfversättarens ungdomligt öppna
drag. Hon tog ett glas och serverade:
— Saa, De er trät? Drick Dem ett Glas
öl, det har De godt af!
— Nej, tack, min bästa fru. — Inte när jag
arbetar.
— Jo. De maa! Jeg ser nok, De tränger
til ett Glas.
Han måste ge vika och tacka.
— Skaal! — sade frun kamratlikt.
Sedan hogg hon in igen med friska krafter;
där fanns ingen tråd att tappa, bara struntprat
och slynaktighet i en outsinlig störtflod. Och
pennan raspade — tills här och där något ord
eller någon fras öfvergick Månssons förstånd och
frun fick med nådigt öfverseende hjälpa honom
på traf ven.
Sent på kvällen tröt ändtligen hennes svada;
hans tålamod var längesedan slut. — Hvad i
herrans namn skall Trum säga om den här
rappakaljan — tänkte Månsson, när han
aflämnade manuskriptet på chefredaktörens bord.–
Nästa dag hördes ingen Trum af, men han
hade skickat bud att fru Snakvigs artikel skulle
inflyta i bladet omedelbart. När Månsson vid
middagstid skulle bege sig hem, kom telefonbud
från stadshotellet. Det var redaktören, som ville
tala med Månsson. Anande allt ondt tog denne
luren och hörde:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
