Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammaldags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
GAMMALDAGS
och väninna. Allas deras förtrogna, som dock
icke kunde förtro sig åt någon af dem.–-
Sådan söndagsaktig, tyst och dåsig fred! Jenny
kände igen denna bördiga, af dungar prydda,
af långsträckta kullar omgärdade trakt, men den
hemlighetsfulla sommarlofsfägring, hon i
flickåren hänfördt funnit här — den var borta.
Hurudan skulle Agnes, hennes jämnåriga, nu ta
sig ut! Den flera år yngre Annita — af henne
ägde Jenny just inga starka, betydelsefullare
minnen; Annita kunde ha vuxit upp till hvad
som helst, utan att mäkta ge Jenny någon
öfverraskning. Men Agnes — som hon så väl och
nära kände från förr, efter den ålderns förmåga
af karaktärsuppfattning, hvad hade Agnes
utvecklat sig till? Agnes, som nu var förlofvad!
Jenny hade läst förlofningsannonsen med ett
mildt smålöje. Fästmannen hette Bernt Elfberg
och var kyrkoherde. Det kunde ju passa utmärkt
åt en prästdotter, ja, hvilka karlar utom
prästståndet skulle öfver hufvud ge sig på giljarfärd
till Eklunda ?
Med ens bröts tystnaden, förbyttes i hastigt
växande larm. Det lilla skrammeltåg, som
norrifrån fört Jenny dit, hvisslade till och började
pusta, och söderifrån tjöt ett annat, rusande
fram mellan bergen i ilsken fart som till ett
envig. Och — borta i vägens krök, under alléns
almar, blänkte plötsligt en herrskapsskjuts med
en ung fröken på försätet. Jenny saktade sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
