Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En tapper själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
EN TAPPER SJÄL
grejor. En rundvandring i trakten, uüstakad
efter vissa sevärdhe.er: domareringar,
bautastenar, grafhögar och annat, förde mig fram på
middagen äfven till en äkta gammal
ryggås-stuga. Den låg på direktör Winckels ägor och
beboddes af ett åldrigt torparfolk. Gubben var
döf, satt i dörren och band not. Men gumman
kunde både höra och tala. Hon följde mina
undersökningar med ifrigt intresse, mer än
önskligt för resten. Naturligtvis ville hon också veta,
hvar jag tagit in. — Javisst, på herrgården,
nickade hon, men med en konstig grimas af
illmarig pratsjukhet, som bara längtade att få
släppas lös. Jag ansåg mig ha rätt att göra
en genfråga, en rymlig sådan med en hemlig
metkrok:
— Är det släkt, allihop, de ha hos sig i
sommar? — — Gumman plirade; efter något
funderande svarade hon:
— Hå, det är väl inte så godt att veta. Se,
nu, sen den nya frun kom hit, har inte jag
stort reda på herrskaperna därute.
— Den nya frun — ? Jaha, så direktören
är omgift?
— Visst är han. Han fick stället efter henne,
jaja, så är det patron, svågern, han har väl
del i det - lite! - Har haft, i alla fall.
-Ja — det är hans tös, de ha gående därute,
Annie.
— Jaså, fröken Annie ?–Jag behärskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
