Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En tapper själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
EN TAPPER SJÄL
skulle jag kanske få se en helt annan flicka,
den rätta Annie!–I skymningen hörde jag
de många stojande rösterna och åkdonens och
hofvarnas buller nalkas i allén, och strax därpå
var huset fullt af det vanliga gästabudslarmet.
Jag släckte ljusen och smög mig ned, ut i
trädgården. Underbart ren och sval doftade luften
under de täta, susande kronorna. Förströdd
och ofrivilligt svårmodig följde jag de slingrande
gångarna, hvilkas våta grus kvittrade lätt för
mina steg. — Här har hon sprungit som
lyckligt barn — tänkte jag — då detta var hennes
eget, verkliga hem, i förre patronens, hennes
fars välmakistid! — Plötsligt befann jag mig i
en alldeles öfvervuxen hörnberså, där var mörkt
som i en grotta. Jag stod stilla därinne, hörde
ett doft, nästan försvinnande brus bortifrån hafvet.
Men med ens bröts kvällsfriden af en häftig
stämma, som jag kände. Det var Annies, halft
i gråt, men bitter, anklagande:
— Ja, gif mig mina pengar då, och låt mig
resa! — Och så direktör Winckels, dämpad,
men hväsande hvass:
— Dina pengar, dina — ? Du är ju inte
myndig. — För resten har du ingen rätt till
någonting. Och du är otacksam —.
— Javisst. Hvad skulle jag tacka för —
tacka er för ? För att ni fördärfvat pappa, lurat
honom, satt honom i konkurs och se’n på dår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
