86 — Blanche som dramatiker. Kort efter sitt utträde ur publicistiken kas- tade sig Blanche in på dramatiskt författarskap. Den 1 november 1842 hade Lindeberg öppnat den av honom byggda Nya teatern. Blanche hade personliga förbindelser med Lindebergs trupp, där hans halvbror Karl och hans halvsyster Augusta Isberg voro anställda och hans gode vän Jean Högquist var en av stjärnorna. Och han beund- rade dessutom Lindeberg själv. »Hr Lindeberg är den Nya teaterns grundare», skrev han i Freja, »hans snille, hans kraft äro oss en borgen för att han även skall bliva dess upprätthållare.» Emel- lertid hade teatern otur med sina tidigare pro- gram, ehuru bl. a. Orvar Odd försökte sig med ett lustspel där, »Bellman i Mariefred». Först på nyåret 1843 fick man bättre vind i seglen, fram- förallt genom att spela några franska farser och vådeviller. Det var därför ganska naturligt, att Blanche, då han den 21 mars 1843 med »Positiv- hataren» debuterade som dramatiker, höll sig till den allra lättaste genren; teaterns affärer kunde knappast tåla några vågspel med allvarligare saker. Positivhataren blev också en svensk lustspels- succés, till vilken man alltsedan Gustav HI:s da- gar ej haft något motstycke, och Blanche firades