sitt umgänge med dem. Han deltager i knivslags- målen och krogträtorna, biträdd av sin engelsk- födde kammarherre Murph och en jättelik arbetare >Le chourineur», vars hundaktiga vänskap han vunnit. Under denna studievistelse i Paris’ un- derjordiska värld återfinner han en dotter, som han en gång fått i ett morganatiskt äktenskap med en engelsk dam och trott vara död. Denna unga flicka, som av nöden tvungits att taga plats på en bordell, slutar såsom abbedissa för ett kloster, en avsiktlig social paradox. Le juif errant rör sig i en mer blandad miljö, där mor- diska jesuiter, djurtämjare och indiska strypare samarbeta för nattsvarta ändamål och koleraepi- demien får bilda ett komplement till förgiftnin- garna och morden. Men också där råkar man ständigt i kontakt med den parisiska dräggen. I samband med dessa skildringar försummar emellertid Sue aldrig att agitera för diverse soci- ala reformförslag, vilka kommo socialister och kommunister att betrakta honom såsom sin man; han blev också efter februarirevolutionen depu- terad för Paris och måste efter Napoleons stats* kupp gå i landsflykt till Schweiz. I Parismysterierna har hjälten nära Paris an- lagt en mönsterfarm, och i Den vandrande juden inrättar en fabriksägare en falangstär, ett jätte-