selbackens inrättande till restaurang och av Norr- bro med bazaren och Helgeandsholmsstallet. Det är visst ej några märkvärdiga Stockholmstavlor, men deras förekomst i boken visar dock, att Blanche ej var utan medvetande om sin konst- närliga begränsning. Han publicerade också efter avslutandet av berättelsecykeln i samma årgång av Aftonbladet två små noveller, »Ett litet baläventyr och ett litet gravkors» och »Tvenne systrar». Den förra berättelsen bär undertiteln »Minne från ungdo- men», den senare »Minne från skoltiden». Under- rubrikerna erinra om dem i Blanches Freja- noveller, och i själva verket beteckna dessa två berättelser Blanches beslut att återgå till den art av Stockholmsnovellistik, med vilken han börjat. »Tvenne systrar» inledes med en redogörelse för skolungdomens förvärvskällor, frukostpengarna, liksången och likbärningen, och vi få i förbifar- ten den första silhuetten av den fruktansvärde rektor Trysén. Den andra novellen ger en bild av Torngrens baler på Djurgårdsbrunn och slu- tar med att skildra den store dansmästarens be- grävning. Båda novellerna sluta ytterst senti- mentalt, men äro annars humoristiskt hållna och skulle utan vidare ha kunnat placeras i Hyrkuskens berättelser. Denna berättelsesamling var också