också som liten praktiserat samma idrott, som Figge Höglund anser ha invigt honom till hans levnadskall, att åka bakpå hyrvagnen och skära snärten av kuskens piska, då han slår bakut för att bli fri den objudna gratispassageraren. Den småborgerliga miljö, i vilken Figge Hög- lund rör sig, är tecknad med frisk och smittsam humor. Hur ypperligt skildras ej hyrkuskverket med dess olika drängar, den ampra hyrkuskänkan och hennes bror järnkrämaren! Eller mamsell Christine Linström med sitt lingula hår, sin trubb- nos och sina utstående vattenblå ögon, hennes mor målaränkan och Figges rival om henne, den smalbente och talangfulle kryddbodbetjänten Lagge! Ypperst av alla dessa figurer ur Figge Höglunds omgivning är dock hans mor, med sin enkla hjärna, sin trohjärtade kärlek till sonen och sin outtömliga svada. Hon erinrar om en av Dickens bästa karaktärsskapelser, den pratsamma och virriga Mrs Nickleby. Blanche har gjort samma försök att ge en mentalitet, där orden skapas före tankarna och draga dessa med sig på villospår. Naturligtvis besitter han ej den engelske mästa- rens psykologiska skarpsynthet. Mrs Nickleby är i sitt slag något enastående och på samma gång en personifikation av kvinnointellektet, under det att vaktmästaränkan Höglund endast är ett lustigt