— 27 — upgifters evidenta falskhet. Också i smädlighet öfwerträffar den allt hvad jag vet mig hafwa läst i Skändskrifterna. Huru skall man kunna be- straffa dessa, då man i Sveriges StatsTidning ser prentad t. e. följande: »Det är just för det vi stå på samma punkt (gäldfrihetens) som vi klaga (således ej oskäligen!) som vi blygas inför andra nationer, inför vår egen historia in- för våra minnen, inför vår efterverld &c. &c» Ja, jag blyges att tillhöra en nation, der ett officielt Regeringsblad kan proclamera sådant o- och van-vett. Jag blyges särskildt att, af förbin- delser mot / vara förhindrad att säga galningen: vet hut! Ytterligare blyges jag, såsom Swensk, inför andra Nationer öfwer all den okun- nighet som här i den Swenska StatsTidningen uppenbarar sig. Flere personer vid de främmande Missionerne i Stockholm läsa Svenska och natur- ligtvis, med mera upmärksamhet än mängden af Swenskar äfwen i de högsta platserna, StatsTid- ningen. Hwad skola de säga t. e. om upgiften att »Preussen Frankrike Danmark hafwa tillgripit fondsystemet under freden», hwilken upgift, hwad Preussen beträffar, på ett annat ställe illu- streras med den att denna Stats lån hufwud- 1 Möjligen avser Järta här kronprins Oskar, möjligen även Svenska Akademien, vars ledamot Agardh var.