- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
135

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riet städse låg overksamt i närheten af staden, men
Vanheerden var nog god strateg för att genast genomskåda det
system, som här genomfördes. Han hade äfven observerat, att
talrika telefontrådar förde från alla ytterställningar till
hufvudkvarteret och kavallerilägret, och han sade sig, att
generalen därmed afsåg att kunna i nödfall kasta
kavallerireserven på kortaste tid till hvarje hotad punkt. På dylikt sätt
utjämnades den påfallande svagheten hos vissa positioner på
ett mycket fördelaktigt sätt.

Sålunda hade Vanheerden så småningom fått en god
öfverblick öfver hela försvarsställningen och hade också lärt
känna det system, med hvilket man måste räkna vid ett
angrepp. Han kunde alltså anse sin mission fullgjord.

En eftermiddag — middagshettan hade åter varit
synnerligen tryckande, återvände han med en liten vagnstross
från Cäsars Camp till hufvudlägret. I närheten af
Klip-Ri-ver gjorde man halt för att vattna. Några af trängsoldaterna
förde djuren efter hvarandra till vattning, under det andra
stodo pratande och skrattande. De voro i dag vid ett
synnerligen godt humör, ty de hade nyss haft tillfälle att för
några pence tillhandla sig ”Ladysmith Lyre”, en nygrundad
lägertidning, och roade sig nu åt dess innehåll. Naturligtvis
vitsades hufvudsakligast däri om Ohm Paul,
Transvaalspresi-denten, och boeranförarne.

Äfven Vanheerden hade förskaffat sig ett exemplar och
kastat några blickar däri, och äfven han måste le åt det
skamlösa skämtet, men han gaf snart åter bort tidningen. Honom
lågo allt för viktiga saker i hufvudet, för att han skulle ha
tid eller nöje att egna sig åt densamma.

Då reste sig plötsligt hans häst, gjorde några vilda
rörelser och stupade, i fallet dragande med sig äfven den
andra anspannshästen. Flere kulor foro sjungande genom
luften och trängsoldaterna vände sig förvånade om. Ingen rök
syntes till, ingen knall hördes. Skotten måste kommit
flygande långt bort ifrån, så långt, att knallen däraf ej kunde
höras.

— By Jingo and Jo ve — hvad vill det här säga? ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free