Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 186 —
inte ville göra sig så gemen och följa med till middagen.
Men kyrkoherden hade undskylt sig. Han hade så mycket
att sköta med de statistiska beräkningarna, som dagen därpå
skulle sändas upp till konsistorium.
De båda männen gingo långsamt utför backen i samtal.
— Hvem ska’ ta’ gården nu, när ban har gått bort?
sade presten.
Karl August såg icke upp. Han svarade långsamt,
ängslig att se för tillfredsstäld ut:
— Det blir väl jag, som får stå för altihop nu.
— Och sluta upp aldeles med båtfärderna och
frakterna?
— Ja, jag hade tänkt det.
— Nå, men om nu Katrina vill sitta kvar med gården
själf, tills äldsta pojken blir vuxen?
Det hade aldrig ens fallit Karl Augustin. Ilan såg på
presten från sidan. Med ens erfor ban en beklämning, som
ban ej känt förut på bela dagen. Han kände sig till mods,
ungefär som om han hade gått en lång och besvärlig väg
för att söka någon och när ban ändtligen hunnit fram, icke
träffat någon hemma. Han tänkte på, att han kanske skulle
få börja om igen med att arbeta och vänta och arbeta och
vänta. Men så fick den stämning, som följt honom på
dit-färden åter öfverhand, och ban svarade:
— A-å. Det gör hon inte.
De hade kommit ned till båten. Kyrkoherden nickade
farväl. De lade från land, ocli nu gick det samma väg
tillbaka genom sund, fram öfver den blanka fjärden, som såg
mörkare ut i eftermiddagssolen, och in i den långa viken,
där små gråa sjöbodar lågo bredvid låga, af ålder murkna
träbryggor.
När de kommo upp på gården var bordet dukadt i den
stora löfsalen, där kistan stått. Ett stort fällbord med
tal-rikar, mat, öl och bränvin. Icke häller nu visade sig
värdinnan, utan en hustru från en af grangårdarne företrädde
henne.
Karl August hade kommit i ett annat lynne, än ban
haft på förmiddagen. Oron jäste inom honom, och ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
