Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 235 —
dubbellinien försvann i vinterkvällens källa dimma, Och
■där den slutade, där A’isste bon, att det lifliga, vackra, glada
Stockholm tog vid. Och uppe på Skinnarviksbackarna hade
hon stått och sett i den gnistrande vinterkvällen, hur
ljus-linierna sträckte sig skimrande fram mellan de mörka raderna
af höga bygnader, i bågar, i kvadrater, i långa jämlöpande
linier från den mörka Kungsholmen, där gnistorna från
ång-skorstenarna sållades ut som ett regn af stjärnor i töcknet,
bort öfver Riddarholmskyrkans otydliga spets och ända till
Ladugårdslandet, där kyrktornet mörkt och stort och ensamt
skymtade fram öfver hustaken. Och under henne sträckte
sig Mälaren, nästan svart, och sakta och ljudlöst rörde sig
en liten ångbåt fram med eu röd lykta i förn och en strimma
-af ljus rök bakom.
Hon hade önskat att få komma dit ned och lefva i all
denna härlighet. Och nu skulle hon kanske få det. Men
nu gladde hon sig icke däråt.
Ty hon hade aldrig tänkt sig, att modern skulle lemna
henne ensam, ocli hon kände sig så ängslig vid tanken på
att komma ut på egen hand. Hon fruktade för sig själf
och för hvad det skulle bli af henne. Hon hade hört 0111
så många, som det gått illa för. Ilela staden såg för
hennes fantasi mörk och hotande ut, och lyktorna lyste med ett
osäkert, falskt sken; det hade ingenting lockande med sig
längre. Alting var blott främmande och ödsligt och tomt.
Men innerst inom henne föddes småningom en annan
känsla. Modern gjorde nog rätt ändå, som gifte sig på gamla
•da’r. Det gick ej an att visa det goda, som bjöds en, ifrån
sig. Ty det kom aldrig igen för andra gången, ocli det var
ingen leksak att icke ha annat i världen än sitt arbete att
trygga sig till.–
Och dagarna gingo, och snart skulle modern resa.
Elin hade fått tjänst hos en porslinshand lande på norr.
som fick tillträdas, när modern rest.
Dagarna gingo nästan fortare än vanligt, tyckte lion.
En del af det gamla bohaget var såldt på auktion, resten
hade syskonen fått. Moderns stora koffert stod packad, och
korgcr. och klädbyltet lågo bredvid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
