Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 265 —
skilja. Hon ryste lätt och såg frånvarande upp på honom
— Hur har du tänkt att göra med barnet? frågade hon.
Det var honom litet svårt att komma fram med svaret.
Ty det var just det, som han så länge tänkt öfver på sitt
sätt, och den saken hade ban fått klar för sig själf, att ban
ej stod ut med att hafva ett barn på halsen, som han skulle
se till och vaka öfver. Det blef kostsamt och svårt på alla
sätt och skulle medföra tusen obehagligheter, när han en
gång trädde i äktenskap. Det bjöd honom emot att säga
henne det. Men han gjorde våld på sig.
— Du får inte bli ledsen, började ban. Men jag är
inte rik. och jag kan inte göra på annat sätt. Du kan ju
hälsa på barnet, så ofta du vill. Men om jag betalar fyra
hundra kronor för det genast, så kan vi få in det på
barnhuset, och där får det all möjlig vård.
Elin reste sig upp. Hon darrade i hvarje fiber, gick
fram till honom och slog sina armar om hans hals.
— Snälla, älskade Gottfrid, gör inte det. A, gör inte
det. Jag ber dig ju inte, att du ska stanna kvar hos mig.
Du behöfver aldrig hälsa på gossen, och jag ska aldrig be
dig om någonting. Men låt mig behålla honom, och betala
pengarna till mig i stället, ocli du kan lita på mig, att du
ska vara lika fri sedan ändå, som om du hade lemnat dem dit.
Det for en misstanke genom honom. En så stor summa
hade hon aldrig haft förr, och när hon gjort slut på den,
skulle det nog låta på annat sätt. Han blef otålig.
— Ja, men, tänk på dig själf åtminstone, sade han.
Du blir ju aldeles hunden på det där sättet. Du kan inte
ta tjänst och inte få någon plats als. Hur tror du, det ska gå?
- Jag kan inte låta det lilla lifvet komma bort ibland
främmande.
Han slet sig lös ifrån henne och steg häftigt upp.
— Det blir ingenting af utbrast ban.
Ilon satt stilla, såg inte ens upp och sade lågt:
— Det kan du inte tvinga mig till. Det är orätt af
dig. Du ska väl tänka på, att det är ditt barn också.
Det kom ett styggt uttryck af cynism i hans ansigte.
Han såg skarpt på henne och svängde sig sedan om på klacken.
Gernandts Folkbibliotek. I. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>