Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__ 287 —
för sig som ett stort violett, guldglänsande öga — och
insomnade. — —
Elin hade sagt sant, när hon sade, att hon inte skulle
hafva kunnat tycka om honom i alla fall ens nu, äfven om
han varit fri, och han oaktadt barnet velat gifta sig med
henne. Hon trodde honom, att han skulle ha velat det. Ilon
erfor en mild känsla af tacksamhet, när hon tänkte på honom,
och hon kände sig stolt och smickrad af att vara föremål
för en kärlek sådan som denna. Ilon visste, att hade hon
bara velat, hade hon bara sagt ett ord . . . Men hon
ryggade tillbaka vid blotta tanken på, att han skulle vidröra
henne, ocli hon såg ovilkorligen hans bild för sig, så snart
hennes tankar gingo åt det hållet. Hans kläder voro grofva
hans bals var otvättad, händerna orena och valkiga. Och
när han började tala, jämförde hon honom ovilkorligen i
tankarne med en annan, som innan han blef hård och elak
emot henne, talat till henne på helt annat sätt, och hvars
röst ännu kunde ljuda i hennes öron med en klang, som
kom hennes hjärta att klappa hårdare och blodet att rinna
häftigare i hennes ådror.
Nej, hon skulle aldrig kunna låta bli att jämföra.
Ty det värsta, en man sådan som Gottfrid kan göra
en fattig flicka, är icke att förföra henne. Den som fallit
kan resa sig igen, och människolifvet är outtömligt på
tillgångar.
Men att hafva älskat någon, än hvilken alt hvad lifvet
sedan har att bjuda, synes ringare, det är förbannelse. Har
han trängt in i hennes fantasi, liar han gjort sig till herre
öfver hennes längtans hetaste drömmar, har ban fångat i sin
hand trådarne till den fina känsloväfnad, som genomtränger
hela hennes varelse, och har han fångat dem så starkt, att
äfven sedan ban släppt sitt tag, blotta påminnelsen om
honom, kommer dem att genomdallras som af en elektrisk ström,
då har han stulit mer än hennes ära. Han har stulit bela
hennes framtida lif. Han har för en nyck ryckt henne upp
till en andligen förfinad verld, der hon aldrig kunnat stanna
och där bon drömt bort kraften af att vara lycklig i en
annan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
