Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 64 —
och lade sig. Men han kunde inte begripa, hvarför denne
ingenting sagt. De hade ätit och druckit och varit på
auktion. Men inte ett ord liade blifvit taladt om »bonden».
Karl Axelsson hade nu en aning om, hvilken som åsyftades.
Han började lägga ihop: Ingrids besök, Jon Perssons
föregående antydningar och löften, gårdagens resa, knackningen
på fönstret samt först och sist Jon Perssons ord om, att »de
skulle varit ute litet». Han kunde inte få någon reda i
alltsammans, men han kände sig rädd och låg och grubblade
på, bur han skulle kunna komma hem till hustrun med
femti-öringen.
Jon Persson låtsade inte om någonting. Han steg bara
opp och satte på kaffepannan samt berättade, att medan de
ännu sofvo, hade hans hustru och dräng åkt in till Borgholm.
Sedan slog han bränvin i kaffet, och när de hade druckit,
sade han, att de skulle gå till Bägby, emedan pojkarna
väntade dem.
Jon Persson ville inte följa med honom, utan lofvade
komma efter Han sade, att det inte var värdt. att folk såg
dem tillsammans.
Kalle tyckte inte det var lönt att säga emot. Han
gjorde, som Jon Persson bad honom, och på förmiddagen
trädde han ensam in på Olof Larssons gård, där han varit
en gång förr.
Så fort Karl Axelsson var inne på gården, kom Petter
ut från byggningen, alldeles som om han setat ocli väntat.
Han var barhufvad, och det ryckte i de underliga krokarna
på hans skarpa ögonbryn.
— Goddag, Kalle, sade ban, och välkommen.
Därmed drog ban honom in i stugan. Där satt Erland
och väntade, han också. Och när han hade hälsat, skickade
han Hanna bort för att köpa ål. Petter gick ut och kom
tillbaka med en bränvinskutting.
— Det var hin, anmärkte Erland. Var du i stånd att
ta rätt på den?
-— Jo, tyckte Petter, jag passade honom i dag, när ban
reste bort, så jag fick väder af, hvar han hade’n under log-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
