Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litet hufvud satt som knoppen på en flaggstång. En bred
mun var dragen som ett tjockt streck tvärs öfver en brun,
kraftig haka, och under ett svart, stripigt hår tittade ett par
vakna, sjövana ögon skarpt fram.
— God dag, patron, sade ban, i det han reste sig upp
till bela sin längd. Jag har kommit för att tala om Karolina.
-— Jaså, sade den andre vresigt, är det något som ska’
lagas nu igen?
Skepparen gjorde en rörelse på sina smala, raka axlar,
som skulle betyda förakt för den andres brist på
sjömansförstånd ocli hostade.
— Ilon duger inte att lagas, patron, sade han.
— Duger hon inte att lagas?
— Nej, hon gör inte det. Däcket håller inte att stampa
på, och det är anfäkta mig spliss på hvartenda skot.
— Nå, så sätt dit nya skot då.
— Duger inte. Det är slut med likena också.
— Nå, så för hundra gubbar,
sätt dit nya lik då.
— Det hjälper inte. Hela
skutan är upprutten. Jag kan ju slå hål
på borden med bara näf varna.
Redaren vred på sig som en
fången björn, när man retar honom
med käppen. Han flyttade sig flere
gånger på stolen för att slippa ifrån
den afgörande frågan. Men
skepparen stod där, lång och rak och
obeveklig. Ocli slutligen kom det med en
ansträngning, som var storartad:
— Hvad i helvete vill kapten,
att vi ska’ göra då?
— Vi ska’ inte göra nå’nting. Om
jag bjöd guld, kunde jag inte få folk
med på en ny resa. Vi ha fått stå
vid pumpen i två da’r och hade inte
vädret varit godt, hade vi aldrig
kommit i hamn.
> Kaptenen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
