Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan axlarna och hade tråkigt, och slutligen såg hon, när
de svängde innanför hamnarmen, båt vid båt, som låg invid
kajen, och i båtarna gubbar, gummor, pojkar och barn, som
sålde fisk, hvilken de hemtade upp ur tunnor eller från bottnen
af båtarna, seglen fladdrande lösa för den lätta morgonbrisen
och båtania, som skrapade med fören mot kajens stora
murstenar. På stranden var ett vimmel af folk, fruar, som gjorde
uppköp, flanerande ungherrar, hundar, som sprungo nosande
omkring, pigor, madamen arbetskarlar och arbetsåkdon.
Emma kände sig icke lugn. Det var som om marken
brände under hennes fötter. På kvällen gick Lübecksbåten,
och ända till dess satt hon hemma hos den gamla fastern.
Ett knyte kläder, som hon tagit med, hade hon låtit stå i
en bod nära kajen.
När kvällen kom, gick hon ut. Hon sade sig skola
gå ner för att titta på båten. Den väntades klockan sju,
men kom först en kvart öfver åtta. Emma smög ombord
och dröjde under däck, till dess att hon hörde rasslet, när
linorna kastades loss, ljudet af pipan och det döfva, knakande
bullret af maskinen, som sattes i gång.
Då gick hon upp på däck och stälde sig vid relingen.
Länge stod horn i skymningen och såg ut mot hafvet, som
låg framför henne, och där södra uddens fyr glänste fram
som en ljus prick. Hon andades fritt, och i nattens stillhet
tog hon farväl af hela det lif, hon lemnat, och hon kände
att den dag som kom, kom med ett nytt lif, kanske icke så
gladt, men ljust, varmt och rikt, ett lif, som hon kunde
lefva, ett lif som skulle gifva henne åter, hvad det gamla tagit.
I flere timmar stod hon, till dess att den ljusa pricken
låg bakom henne, och landets konturer tonade bort. medan
ångan förde henne fram i den tysta natten öfver hafvet, som
gungade med svarta böljor mot. det land som låg långt bort
på andra sidan sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
