Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 284
gare, än hon eljest skulle hafva gjort. Ty kärleken gjorde
henne listig, utan att hon viste det själf. Hon blef vacker,
medan hon talade. Hyn, som gick i brunt, blef
genomskinlig af rörelse, och de mörkblå ögonen lyste stora och fuktiga
under de mjuka ögonbrynen. När hon så ändtligen i sin
berättelse kom fram till, hur mycket lisk fadern fått, då sade
Märta, medan hennes hjärta stod stilla af oro:
»I har inte fått hem erat än?»
Märta hos mor Albertina.
Detta hängde så samman, att den gamla hade en
dotterson, som var med på den väntade storbåten. Det var en
pojke, som knappt var tio år, och han kunde icke göra en
mans arbete. Men i båten hade hans far haft sin lott, och
när denne på höstresan året förut blef rifven bort af en våg,
då visste alla, att skulle änkan sälja sin lott i båten, då var
det inte mycket igen, som hon hade att lefva af med sina
barn. Och i nattens mörker, när de ännu kände närvaron
af kamraten, som försvunnit i hafvet, då svuro de nio
öfverlefvande männen, att kamratens äldste gosse redan nästa
sommar skulle få följa på långfärd. De nio skulle hjälpas åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
