Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 298 —
den ena byggningen efter den andra, och öfverallt blickade
ansikten honom till mötes, som nickade välkommen, händer sökte
hans, och röster ropade emot honom, vänligt och gladt, som seden
är, när fiskare komma åter från lång resa. Känslan af
samhörighet, af att tillhöra den stora familj, som beror af hafvet och lefver
af hafvet, är stark här ute i skären, och det finns ingen, som ej
vet och känner, att hvarje sådan lycklig resa är en seger öfver den
gemensamma faran, ingen, som icke vid den synen erfar något
af ökad personlig trygghet och fröjd. Därför lyser det och värmer
öfver skären, den dag då de stora båtarna komma hem.
Men Nils kände icke mycket af den glädje han eljest
brukade erfara, då han första gången på veckor åter satte
foten på land. Ty hans tankar voro hela tiden på annat
håll, och inom honom smög en darrande känsla, som på ett
besynnerligt sätt gjorde honom modfälld. Det var, som 0111
någonting af ofärd legat
i luften, och Nils kunde
ej blifva kvitt en
förnimmelse af något tungt,
som mot hans vilja smög
sig öfver honom och
gjorde honom grubblande
till sinnet. Medan modern
gick förut hem för att
sätta maten på bord .
följde han fadern fram
till bygget, som låg
ensamt på klippan, under
hvilken hafvet bredde
sig i böljande solsken
öppet, så långt ögat kunde
nå. Här låg Nils’ bygge,
här var ban i färd med
att som alla, hvilka kunde
det, timra sig ett eget
hem, och här längst ut
på udden hade ban valt
den plats, där han ville
följde han fadern fram till bygget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
