Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 323 —
varit sant. Hur hade alltsamman gått till? Ilur var det
möjligt? Var djäfvulen lüs denna hemska dag? Eller hvad
var det?
Då hörde han plötsligt ett ljud, som kom honom att
stanna. Vägen, på hvilken han stod, ledde ned till en liten
dal, beväxt med kort gräs, där ungdomen brukade samlas
för att dansa om aftnarna. Då mindes ban plötsligt som
något, hvilket han hört för mycket länge sedan, att det var
lördagskväll, och ban gick efter ljudet från dragharmonikan,
som spelade nere i dalen.
Nils påskyndade sina steg och kom snart fram till
platsen. Flickorna sutto i rad på gräsvallen, hvilken bildade en
tvär sluttning mot kanten af en klippa, och pojkarna stodo
i grupper omkring. Det var unga lotsar och fiskarpojkart
tullkarlar ocli ett par utsocknes sjömän om hvarandra. Några
par svängde om på planen, och som förd af en
oemotståndlig makt. gick Nils närmare. Han ville inte dansa, ville inte
ens tala vid någon. Det brände inom honom vid tanken på,
att någon endast skulle kunna komina att tilltala honom,
och ett ögonblick föll det honom in, att han borde vända
om. Hvad skulle ban bär bland alla dessa glada
människor?
Men på samma gång var det något, som dref honom
att gå, något som tvang och länkade hans steg. Hvad de,
var, visste han inte. Det var, som om han kommit ned i en
djup fåra, i hvilken han måste gå vidare rakt fram, utan att
vika åt sidan, utan tanke på att vända om. Och när han
kom närmare, kände han, som om ett par ögon länge bränt
mot hans ansikte, och ban såg upp. Aldrig tyckte lian sig
hafva sett så tydligt, aldrig varit så helvetiskt klarsynt i hela
sitt lif.
Midt framför sig såg ban Märta, som dansade. Hon
hade sett honom, och ban märkte, att hon sett honom, när
ban kom, och att hon undvek att rikta sina blickar åt det
håll, där han stod. liöd, varm, med sjaletten hängande på
ryggen, dansade hon, och hjärtat stod stilla i bröstet på Nils,
när ban märkte, att hon dansade med Sjöholm. Han kom
ihåg, att hon talat 0111 honom, haft honom i sina tankar alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
