Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamle Hägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var i allmänhet kort före jularna, då han vandrade
omkring i socknen och tiggde helgdagssofvel, som han
kungjorde sina hjältedater för det förbluffade folket.
Själf påstod han med tvärsäkerhet, att det var
ministrars intriger och tjufknep, som bragt honom i elände
och fattighus.
— Di va’ afondsjoka! upplyste han med sin
egendomliga vana att alltid uttala u såsom o.
Men en annan gratialist inom församlingen, hvilken
ock varit med i krigen, påstod att Häggen inte var annat
än en lögnare, att han varit en riktig skråe och backhare
i fält, där han för det mesta åkt med trossen och skurit
sina lagrar som kock.
Men det är i alla fall inte godt att veta, hur det var
med den saken, ty Häggen yttrade alldeles detsamma om
den andre, hvilken han jämt och samt nedsatte. Han
fulltygade ock sin tapperhet genom att visa ett stort ärr på
sitt bröst.
— Det feck ja’ utå en länkakola ve’ Läppsig! Men
hvar har den fördömde Spjot sitt ärr? Har han nå’t, så
setter dä’ väl i röggen på den poltronen, lät Hägg.
Samma ärr lyckades han en gång få visa för kung
Karl XV, då han reste genom socknen. Och den
förevisningen inbragte en förhöjd gratifikation. Men ärret i bröstet
var dock, skam till sägandes, ingenting annat än
minnesmärket efter en gammal fistelgång.
Så något egentligt sanningsvittne var gubben
svårligen, och det är nu godt och väl detsamma, ty hade han
i själfva verket varit så barbarisk i Norge, som han sade,
skulle norrmännens ovilja mot oss under dessa 80 år varit
liksom en smula rättmätig.
Det må nu för öfrigt ha varit hur som helst med
hans tapperhet och grymhet; martialisk såg han dock ut,
och när han berättade om sina öfverlägsna gärningar, syntes
det tydligt, att han själf trodde på hvart enda ord såsom
på det yppersta evangelium. — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
