Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farliga saker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så serradö, dog den gamle skolmästaren på vintern
och vardt begrafven, som det heter.
Hvad var då naturligare än att den unge vikarien, som
nu sökte platsen, fick hvar eviga röst. Ty alla de gubbarne,
som hoppades anamma honom till måg, arbetade för honom
med både händer och fötter.
Men sedan han bara fått sysslan och till och med
krånglat sig till ett grand ökning i orgelnistlönen, blef det
gudnås ett annat ljud i skällan. Sällan vankade han sedan
till vare sig nämdemannens eller kyrkovärdens och ej häller
bort till landstingsmannens.
Och frågade man honom, om han inte ändå skulle
måga sej hos någon af nämda ämbetsmän, så bara fnyste
han med nosen och kasserade tvärt samtlige deras flickor.
Men hva’ ä’ det för fel med dem? mente vi ibland.
— Asch, den ena ä’ ju rödhårad, den andra ä’ som
ett par hopslagna bräder, och landstingsmannens ä’ ju som
ett bykekar!
— Men di ha’ schaber och dä ä’ knuten! invände vi.
— Dä ger ja’ hundan! lät han.
Alla tre flickorna gingo och sörjde och grämde sig,
bleknade och tynade, så orgelnisten och skolläraren samlade
därigenom en hel hop synd på sig.
Och straffet uteblef ej häller.
Nå, när det kom allt omkring, vardt det omsider
uppenbart, att den filuren gick och slog sina slag för en ung och
grann svägerska till garfvaren, som bor borta vid kyrkan
och har sin fabrik alldeles vid uppkörsvägen till templet
så där vid pass 300 meter från ringmuren.
Annars påstods det utaf sådana, som hade reda på saker
och ting inom kommunen, att länsmannen skulle ha lagt
nå’n slags kvarstad på den tösen, och nog kan det vara
möjligt, ty hur det var, kom orgelnisten och skolläraren
ingen väg med henne, efter hvad det sades.
Men han blef emellertid allt mer toseter efter henne,
samt visste till sist inte, hur han skulle vända sej för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
