Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minneapolis nu är beläget, skulle hon
då, liksom ingen annan dödlig, ej
kunnat ana att tjugonio år fram i tiden en
af hennes så allmänt omtyckta romaner,
“Grannarne,” skulle på samma
vildmark i dramatiserad form framställas å
en fashionabel teater, inför en
njutnings-lysten och anspråksfull publik.
Dramatiseringen af ofvannämda roman
uppfördes under namnet “Mother and Son”
å Academy of Music i Mars månad,
1879, då den utmärkta skådespelerskan
Janauschek utförde grefvinnan
Mans-felts rol.
Efter att som hastigast hafva sett sig
omkring 1 den poetiska vildmarken,
Mississippis barndomsregion, återvände
Fredrika Bremer till St. Paul, der hon
endast vistades ett par dagar. Om
staden St. Paul säger hon sjelf bland annat:
“Den 25te Oktober, 1850, lade vi till
vid den nedre delen af staden St. Paul.
Derifrån till den öfre klifver man upp
på trapprader, alldeles som vi göra det
på de södra bergen vid Mosebacke i
Stockholm. Längs strandgatan sutto
eller spatserade indianer. De gingo
insvepta i långa filtar och med stolta steg,
några rätt ståtliga figurer. Midt
framför båten sutto på trappsteg utanför
husen några unga indianer, grannt
utpyntade med fjädrar och band; och rökte
ur en lång pipa, hvilken de läto gå från
den ena till den andra, så att hvar och
en blott rökte några få tag.
“Vi hade ej länge legat vid stranden,
då guvernören af Minnesota, Mr.
Alexander Ramsey, och hans vackra unga
fru kommo ombord och inbjödo mig
till gäst i deras hus.–-Staden är
en af den stora vesterns yngsta ‘babies,’
bara aderton månader gammal, men har
på den tiden växt till en befolkning af
två tusen personer, och kommer väl
inom få år att räkna två och tjugu
tusen, ty läget är ypperligt, så för
skönhet och sundhet som för handel.–-
Men ännu är staden i barndomsskick
och man hjelper sig med nödtorftiga
boningar. Förmaket i guvernör
Ramseys hus är tillika hans ‘office,’ och
indianer, arbetsfolk, damer och herrar
komma in om hvarandra.”
Det berättas att en norsk emigrant för
lång tid tillbaka hade tagit “claim” på
den vackra Nicollet-ön, men att han var
nog tanklös att sälja den för $500. Att
finna namnet på denne man är nästan
omöjligt, synnerligast som han sålde
landet långt innan detsamma hade af
regeringen blifvit upplåtet för allmän
bebyggning.
En egendomlig händelse inträffade år
1853 i det att en man störtade
hufvud-stupa utför St. Anthony-fallen utan att
tillsätta lifvet. Så vidt man vet var han
den ende som gått utför fallet och
kommit helskinnad undan. Icke en gång ett
hår på hans hufvud skadades. Äfven
en flaska whisky, som han vid tillfället
hade i sin ficka, hade icke ens gått
sönder. Denne mans namn var Michael
Hickey. Han arbetade för Anson
Northrup å Boom Island. Hickey
brukade hvarje morgon gå öfver floden på
kapten Tappers färja och återvände
hvarje afton till Mr. Northrups hem.
Han var tidtals särdeles böjd för att
kröka på armen och tog sig ibland ett
glas whisky, dito två, dito tre — ja,
till och med ett halft dussin, eller mer.
En Lördags qväll, då han var på väg
hem och passerade förbi en krog i St.
Anthony, fick han hastigt den ideen att
han borde skaffa sig en flaska whisky
för att taga med sig hem till
Minneapolis och förpläga sig med öfver
Söndagen. Ju mera han tänkte på saken,
ju mera beslutsam blef han att göra så,
och besökte krogen för att sätta sin
idee i verket. Whisky’n blef köpt,
betald och stoppad i fickan. Krögaren
trakterade Mike för det han besökt
honom. Sedan bjöd Mike krögaren och
drack sjelf med. Andra kommo in vid
detta tillfälle. Mike bjöd dem och de
bjödo Mike. Vid midnatt, då Mike
skulle begifva sig hem, var han
temli-gen påstruken. Då han anlände till
färjan, fann han att kapten Tapper var
hemgången. Han visste derför intet
annat råd än att taga en af kapten Tap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
